Kloka och glada Fiskfebruari!

21.01.2021 kl. 06:10
Här i veckan hade jag möjlighet att bekanta mig med hur fiskodlingen fungerar i Finland idag.

Ett verkligt intressant besök som slog hål på gamla myter och uppfattningar om hur en fiskodling fungerar. Den utveckling och de nysatsningar som gjorts inom branschen har gjort att fisk som odlas i Finland är fodereffektiv och avger väldigt små utsläpp.

Trots att branschen gått enormt mycket framåt har den finländska befolkningens uppfattning om fiskodling stagnerat. I en konsumentundersökning från år 2020 ställdes en fråga om vad man tror att självförsörjningsgraden av odlad fisk är i Finland. Av respondenterna var det över 90 % som uppskattade självförsörjningsgraden vara mycket högre än vad den i verkligheten är. En lika stor andel trodde också att fiskodlingens näringsämnesbelastning är mycket högre än vad den bevisligen är.

Faktum är att fiskodlingens belastning av Östersjön bara uppgår till 1 % av den totala belastningen och att vår självförsörjningsgrad av fisk bara är 15 %. Den fisk som vi i Finland idag producerar skapar mindre utsläpp än de globala konkurrenterna. Trots det importerar vi varje dag fisk för 1 miljon. Fisk som i stor utsträckning kunde odlas här i Finland.

Och det är här som skon klämmer. Trots att regeringen i höstas utgav ett program där man vill främja konsumtionen av inhemsk fisk och att det i den nämnda undersökningen visade att 86 % av finländarna vill äta mer inhemsk fisk, sätter våra egna myndigheter käppar i hjulen för de som vill utveckla branschen och skapa fler arbetsplatser. Den byråkratiska djungel som omger fiskodling i form av t.ex. olika tillstånd kan för en företagare generera kostnader på upp till 150 000 euro för att sedan ändå nekas tillstånd. Processerna är långa, utdragna och i vissa fall går de stick i stäv med regeringens uttryckliga vilja. Här krävs både transparens, tydlighet och nya tankesätt från myndigheternas sida. För varje dag som de bromsar, förhalar och fördröjer går 1 miljon euro till utlandet. Pengar som kunde stanna hos oss.

Viljan att stödja inhemska företag genom att konsumera inhemska produkter är något som blivit starkare hos många finländare under det senaste året. Efterfrågan på inhemska produkter är stor och då det gäller mat får den gärna vara så närproducerad som möjligt. Det här är starka trender vi ser i dagens samhälle. Klimat- och miljöpåverkan har för många blivit avgörande faktorer för hur vi konsumerar. Det här gäller i stor grad även vad vi äter. Medvetenheten kring matens ursprung har blivit ett allt större fenomen. Sedan 2014 har finländskt odlad regnbågsforell till och med funnits på WWF:s fiskeguides gröna lista.

Minns ni Åbolands Fiskarförbunds sloganer ”kloka människor äter fisk” och ”fisk i magen, glad hela dagen”? Det här var kampanjer som ville uppmuntra oss att äta mer fisk och nu tänker jag göra det samma. Jag vill utmana er till att under hela februari månad äta inhemsk fisk minst en men gärna två gånger i veckan. Vi kunde kort och gott kalla det till Fiskfebruari – kloka och glada fiskfebruari.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00