Kloka och glada Fiskfebruari!

21.01.2021 kl. 06:10
Här i veckan hade jag möjlighet att bekanta mig med hur fiskodlingen fungerar i Finland idag.

Ett verkligt intressant besök som slog hål på gamla myter och uppfattningar om hur en fiskodling fungerar. Den utveckling och de nysatsningar som gjorts inom branschen har gjort att fisk som odlas i Finland är fodereffektiv och avger väldigt små utsläpp.

Trots att branschen gått enormt mycket framåt har den finländska befolkningens uppfattning om fiskodling stagnerat. I en konsumentundersökning från år 2020 ställdes en fråga om vad man tror att självförsörjningsgraden av odlad fisk är i Finland. Av respondenterna var det över 90 % som uppskattade självförsörjningsgraden vara mycket högre än vad den i verkligheten är. En lika stor andel trodde också att fiskodlingens näringsämnesbelastning är mycket högre än vad den bevisligen är.

Faktum är att fiskodlingens belastning av Östersjön bara uppgår till 1 % av den totala belastningen och att vår självförsörjningsgrad av fisk bara är 15 %. Den fisk som vi i Finland idag producerar skapar mindre utsläpp än de globala konkurrenterna. Trots det importerar vi varje dag fisk för 1 miljon. Fisk som i stor utsträckning kunde odlas här i Finland.

Och det är här som skon klämmer. Trots att regeringen i höstas utgav ett program där man vill främja konsumtionen av inhemsk fisk och att det i den nämnda undersökningen visade att 86 % av finländarna vill äta mer inhemsk fisk, sätter våra egna myndigheter käppar i hjulen för de som vill utveckla branschen och skapa fler arbetsplatser. Den byråkratiska djungel som omger fiskodling i form av t.ex. olika tillstånd kan för en företagare generera kostnader på upp till 150 000 euro för att sedan ändå nekas tillstånd. Processerna är långa, utdragna och i vissa fall går de stick i stäv med regeringens uttryckliga vilja. Här krävs både transparens, tydlighet och nya tankesätt från myndigheternas sida. För varje dag som de bromsar, förhalar och fördröjer går 1 miljon euro till utlandet. Pengar som kunde stanna hos oss.

Viljan att stödja inhemska företag genom att konsumera inhemska produkter är något som blivit starkare hos många finländare under det senaste året. Efterfrågan på inhemska produkter är stor och då det gäller mat får den gärna vara så närproducerad som möjligt. Det här är starka trender vi ser i dagens samhälle. Klimat- och miljöpåverkan har för många blivit avgörande faktorer för hur vi konsumerar. Det här gäller i stor grad även vad vi äter. Medvetenheten kring matens ursprung har blivit ett allt större fenomen. Sedan 2014 har finländskt odlad regnbågsforell till och med funnits på WWF:s fiskeguides gröna lista.

Minns ni Åbolands Fiskarförbunds sloganer ”kloka människor äter fisk” och ”fisk i magen, glad hela dagen”? Det här var kampanjer som ville uppmuntra oss att äta mer fisk och nu tänker jag göra det samma. Jag vill utmana er till att under hela februari månad äta inhemsk fisk minst en men gärna två gånger i veckan. Vi kunde kort och gott kalla det till Fiskfebruari – kloka och glada fiskfebruari.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00