Kolumn

Och vinnare är – våra kustkommuner

19.12.2020 kl. 06:16

Det märks i riksdagen att det nalkas jul. Det är långa dagar. Budgeten, stora lagpaket och förtroendeomröstningar skapar livlig diskussion.

Den sannfinländska tankesmedjan Suomen Perusta gav i måndags ut en rapport om vad invandringen kostar för kommunerna. I rapporten nämns att i österbottniska kommuner som Korsnäs, Vörå och Närpes betalas över hälften av kommunens utkomststöd går till personer med invandrarbakgrund. Man baserar sig på siffror från år 2018.

Som man frågar får man svar. Likaså i detta fall men nu slog budskapet tillbaka. Problemet här är att rapporten inte alls berättar helheten. I rapporten talar man till exempel om procent i stället för antal.

Till exempel i Närpes är utkomststödet kring 28 euro/invånare medan landets medeltal är 127 euro/invånare. Att 0,4% av Närpes 10 000 invånare och 1.3% av familjer med invandrarbakgrund lyfter utkomststöd visar ytterligare att talen inte är stora i nationell jämförelse. Siffrorna är liknande i det övriga kommunerna som lyfts fram.

Att gå på minoriteter, som flytt från sina hem, för en bättre och tryggare vardag är sen en stor fråga i sig.

Vi som lever längs kusten vet hur viktig den arbetskraftsrelaterade invandringen är för att våra företag ska kunna verka och växa samt för vår befolkningsutveckling. Det är otroligt viktigt för att hålla hjulen i rullning.

Men som en följd av rapporten gick ändå sannfinländarna ut, bland annat via sin ordförande, i sociala medier och uttalade sig om att för Närpes tomater betalar man inte endast för i kassan, det gör man även vid beskattningen.

Detta fick bland annat flera forskare och framstående representanter inom näringslivet att reagera. Budskapet var enat, vi ska lära oss av de österbottniska kommunerna gällande sysselsättning. I oktober hade till exempel Närpes en arbetslöshet på 4.3% mot 9.5% nationellt. Staden lyfts ofta fram nationellt som ett praktexempel på lyckad företagsamhet och arbetskraftinvandring.

Kritik baserat på förenklade siffror är en farlig sport, och det ser ut som att den slutliga vinnaren i denna fråga är den österbottniska växthusnäringen och våra kommuner.

Vi ska fortsättningsvis med stolthet lyfta fram den österbottniska företagsamheten, bland annat växthusnäringen. Detta var även mitt och kollegan Anders Norrbacks (SFP) budskap till Sannfinländarnas partiordförande Halla-aho då vi i onsdags mötte honom i riksdagens café och välkomnade honom på ett besök till Närpes.

Även den enorma social- och hälsovårdsreformen har nu kommit till riksdagen. Regeringens förslag på över 1500 sidor kommer att innebära intensivt arbete under våren och speciellt i social- och hälsovårdsutskottet där jag fungerar som ersättare. Reformen har varit aktuell i över 10 år, men nu är det hög tid att gå vidare med den.

Finansieringsmodellen har varit mycket på tapeten. Av alla andra alternativ som funnits på bordet är den här versionen den bästa med österbottniska ögon sett. Här vill jag rikta ett stort tack till ministrarna Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson som hade en viktig roll för att detta skulle bli möjligt.

Ett historiskt och speciellt år närmar sig sitt slut. Nu är det tid att varva ner för att tillbringa tid med nära och kära, om än på ett annorlunda sätt än tidigare år. Jag vill önska alla en riktigt avkopplande jul samt ett friskt och bättre år 2021.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15