Och vinnare är – våra kustkommuner

19.12.2020 kl. 06:16
Det märks i riksdagen att det nalkas jul. Det är långa dagar. Budgeten, stora lagpaket och förtroendeomröstningar skapar livlig diskussion.

Den sannfinländska tankesmedjan Suomen Perusta gav i måndags ut en rapport om vad invandringen kostar för kommunerna. I rapporten nämns att i österbottniska kommuner som Korsnäs, Vörå och Närpes betalas över hälften av kommunens utkomststöd går till personer med invandrarbakgrund. Man baserar sig på siffror från år 2018.

 

Som man frågar får man svar. Likaså i detta fall men nu slog budskapet tillbaka. Problemet här är att rapporten inte alls berättar helheten. I rapporten talar man till exempel om procent i stället för antal.

 

Till exempel i Närpes är utkomststödet kring 28 euro/invånare medan landets medeltal är 127 euro/invånare. Att 0,4% av Närpes 10 000 invånare och 1.3% av familjer med invandrarbakgrund lyfter utkomststöd visar ytterligare att talen inte är stora i nationell jämförelse. Siffrorna är liknande i det övriga kommunerna som lyfts fram.

 

Att gå på minoriteter, som flytt från sina hem, för en bättre och tryggare vardag är sen en stor fråga i sig.

 

Vi som lever längs kusten vet hur viktig den arbetskraftsrelaterade invandringen är för att våra företag ska kunna verka och växa samt för vår befolkningsutveckling. Det är otroligt viktigt för att hålla hjulen i rullning.

 

Men som en följd av rapporten gick ändå sannfinländarna ut, bland annat via sin ordförande, i sociala medier och uttalade sig om att för Närpes tomater betalar man inte endast för i kassan, det gör man även vid beskattningen.

 

Detta fick bland annat flera forskare och framstående representanter inom näringslivet att reagera. Budskapet var enat, vi ska lära oss av de österbottniska kommunerna gällande sysselsättning. I oktober hade till exempel Närpes en arbetslöshet på 4.3% mot 9.5% nationellt. Staden lyfts ofta fram nationellt som ett praktexempel på lyckad företagsamhet och arbetskraftinvandring.

 

Kritik baserat på förenklade siffror är en farlig sport, och det ser ut som att den slutliga vinnaren i denna fråga är den österbottniska växthusnäringen och våra kommuner.

 

Vi ska fortsättningsvis med stolthet lyfta fram den österbottniska företagsamheten, bland annat växthusnäringen. Detta var även mitt och kollegan Anders Norrbacks (SFP) budskap till Sannfinländarnas partiordförande Halla-aho då vi i onsdags mötte honom i riksdagens café och välkomnade honom på ett besök till Närpes.

 

Även den enorma social- och hälsovårdsreformen har nu kommit till riksdagen. Regeringens förslag på över 1500 sidor kommer att innebära intensivt arbete under våren och speciellt i social- och hälsovårdsutskottet där jag fungerar som ersättare.  Reformen har varit aktuell i över 10 år, men nu är det hög tid att gå vidare med den.

 

Finansieringsmodellen har varit mycket på tapeten. Av alla andra alternativ som funnits på bordet är den här versionen den bästa med österbottniska ögon sett. Här vill jag rikta ett stort tack till ministrarna Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson som hade en viktig roll för att detta skulle bli möjligt.

 

Ett historiskt och speciellt år närmar sig sitt slut. Nu är det tid att varva ner för att tillbringa tid med nära och kära, om än på ett annorlunda sätt än tidigare år. Jag vill önska alla en riktigt avkopplande jul samt ett friskt och bättre år 2021.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00