Och vinnare är – våra kustkommuner

19.12.2020 kl. 06:16
Det märks i riksdagen att det nalkas jul. Det är långa dagar. Budgeten, stora lagpaket och förtroendeomröstningar skapar livlig diskussion.

Den sannfinländska tankesmedjan Suomen Perusta gav i måndags ut en rapport om vad invandringen kostar för kommunerna. I rapporten nämns att i österbottniska kommuner som Korsnäs, Vörå och Närpes betalas över hälften av kommunens utkomststöd går till personer med invandrarbakgrund. Man baserar sig på siffror från år 2018.

 

Som man frågar får man svar. Likaså i detta fall men nu slog budskapet tillbaka. Problemet här är att rapporten inte alls berättar helheten. I rapporten talar man till exempel om procent i stället för antal.

 

Till exempel i Närpes är utkomststödet kring 28 euro/invånare medan landets medeltal är 127 euro/invånare. Att 0,4% av Närpes 10 000 invånare och 1.3% av familjer med invandrarbakgrund lyfter utkomststöd visar ytterligare att talen inte är stora i nationell jämförelse. Siffrorna är liknande i det övriga kommunerna som lyfts fram.

 

Att gå på minoriteter, som flytt från sina hem, för en bättre och tryggare vardag är sen en stor fråga i sig.

 

Vi som lever längs kusten vet hur viktig den arbetskraftsrelaterade invandringen är för att våra företag ska kunna verka och växa samt för vår befolkningsutveckling. Det är otroligt viktigt för att hålla hjulen i rullning.

 

Men som en följd av rapporten gick ändå sannfinländarna ut, bland annat via sin ordförande, i sociala medier och uttalade sig om att för Närpes tomater betalar man inte endast för i kassan, det gör man även vid beskattningen.

 

Detta fick bland annat flera forskare och framstående representanter inom näringslivet att reagera. Budskapet var enat, vi ska lära oss av de österbottniska kommunerna gällande sysselsättning. I oktober hade till exempel Närpes en arbetslöshet på 4.3% mot 9.5% nationellt. Staden lyfts ofta fram nationellt som ett praktexempel på lyckad företagsamhet och arbetskraftinvandring.

 

Kritik baserat på förenklade siffror är en farlig sport, och det ser ut som att den slutliga vinnaren i denna fråga är den österbottniska växthusnäringen och våra kommuner.

 

Vi ska fortsättningsvis med stolthet lyfta fram den österbottniska företagsamheten, bland annat växthusnäringen. Detta var även mitt och kollegan Anders Norrbacks (SFP) budskap till Sannfinländarnas partiordförande Halla-aho då vi i onsdags mötte honom i riksdagens café och välkomnade honom på ett besök till Närpes.

 

Även den enorma social- och hälsovårdsreformen har nu kommit till riksdagen. Regeringens förslag på över 1500 sidor kommer att innebära intensivt arbete under våren och speciellt i social- och hälsovårdsutskottet där jag fungerar som ersättare.  Reformen har varit aktuell i över 10 år, men nu är det hög tid att gå vidare med den.

 

Finansieringsmodellen har varit mycket på tapeten. Av alla andra alternativ som funnits på bordet är den här versionen den bästa med österbottniska ögon sett. Här vill jag rikta ett stort tack till ministrarna Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson som hade en viktig roll för att detta skulle bli möjligt.

 

Ett historiskt och speciellt år närmar sig sitt slut. Nu är det tid att varva ner för att tillbringa tid med nära och kära, om än på ett annorlunda sätt än tidigare år. Jag vill önska alla en riktigt avkopplande jul samt ett friskt och bättre år 2021.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30