Remissdebatt om social- och hälsovårdsreformen

14.12.2020 kl. 14:48
Gruppanförande 14.12.2020 hållet av riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

Ärade talman,

Här är det nu, det mastodontiskt stora vårdreformspaketet, som den här gången är menat att ros iland.

Biffen med hela social- och hälsovårdsreformen är att skapa integrerade social- och hälsovårdscentraler, och fungerande vårdkedjor. Den ska underlätta klientens möjlighet att genast få rätt vård då bredden på sakkunskapen ökar – i och med att social- och hälsosidan är under samma tak och specialsjukvården i samma organisation.

Denna lösning påminner om förra periodens modell i flera avseenden. Men det finns också en klar skillnad. Nu gör vi en social- och hälsovårdsreform. Nu fokuserar vi på det väsentliga.

Nu tar vi i bruk långa övergångsperioder både på den kommunala nivån och då det gäller välfärdsområdet. Det underlättar övergången.

Vi vet på vad de tidigare förslagen har stupat och vilka saker som har behövts rättas till. Vi vet att man har försökt driva igenom kommunbaserade modeller, men de har alla kommit på fall.

I dag diskuterar vi en modell som skapar en ny vårdstruktur i landet. Helheten är inte fullständig, men det kan den aldrig vara. SFP anser att denna modell ändå är tillräckligt bra.

Också i fortsättningen är den privata sektorn och tredje sektorn med i serviceproduktionen – tillsammans med den offentliga sektorn. Genom deras viktiga insatser får vi helheten att fungera.

 

Ärade talman,

Reformen skapar effektivitet på sikt, eftersom den gör sig av med dubbleringar och skapar en enhetlig förvaltning. Reformen ger också de bredare axlar som behövs för att möta vårdbehovet i de delar av landet där vi vet att det har varit svårt att locka läkare och vårdpersonal.

 

Vi i SFP har konsekvent förespråkat en finansieringsmodell som tryggar fortsatta högklassiga social- och hälsovårdstjänster inom alla välfärdsområden. Det betyder i praktiken att man måste fördela resurserna på nytt.

 

Vi är nöjda att finansieringsmodellen – efter den breda remissrundan – ändrades i den riktning som SFP förutsatte.

Finansieringsmodellen är fortfarande behovsbaserad, men beaktar nu bättre de välfärdsområden som har en friskare befolkning. SFP har hela tiden understrukit att större städer och tillväxtcentren har egna, annorlunda behov som inte får negligeras.

 

I den ändrade finansieringsmodellen ges nu också mer tyngd åt ordnande av tvåspråkig service. Vi har oavbrutet betonat hur viktigt det är med vård på det egna modersmålet. Nationalspråknämnden och samiska språknämnden garanterar minoritetsinflytandet i välfärdsområdet.

Särlösningen är livsviktig för Nyland. Genom modellen med fem områden kan vi trygga vården samt att besluten om vården också i framtiden fattas nära nylänningarna. Utan denna lösning, som stöddes av alla kommuner i Nyland, skulle området ha blivit alltför gigantiskt med 1,7 miljoner invånare, där närdemokratin och de språkliga rättigheterna skulle ha hamnat i kläm.

Den kommande beskattningsrätten behövs för att välfärdsområdena ska ha de verktyg som krävs för att bättre kunna hantera sin egen ekonomi. Avsikten är att totalskattegraden inte höjs. Regeringen har bestämt att landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod så att skatten kan tas i bruk år 2026.

Om tidtabellen av någon orsak inte håller, kommer regeringen i samband med ramförhandlingarna år 2022 se till att välfärdsområdenas finansieringsbas är tillräcklig.

Denna reform görs för att få en bättre vård och en lättare tillgång till vård – för människan. Vi måste nu se över strukturerna. Man har försökt länge utveckla det nuvarande systemet, men i något skede är det bara så att små förändringar inte räcker.

 

Utskottsarbetet blir nu oerhört viktigt för att möjliggöra en bra och balanserad reform. SFP är ett parti som vill skapa framtidstro. En välfungerande social- och hälsovård är ett av de absolut viktigaste kännetecknen för ett bra samhälle.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00