Ett år vi aldrig glömmer

12.12.2020 kl. 09:38
Ett historiskt år närmar sig sitt slut. Under hela året har vi kämpat mot en osynlig fiende.

Också julfirandet kommer att vara annorlunda i år. Med oss har vi en objuden gäst som vägrar släppa taget. Den objudna gästen heter covid-19. Viruset som fortsätter att pina oss. Det prövar såväl våra samhällen som oss som individer. Det prövar vårt tålamod varje dag, men vi måste stå ut. Det finns ljus i tunneln. Vaccinet finns runt hörnet. Det är fantastiskt hur våra forskare runt om i världen har lyckats jobba fram flera olika coronavaccin på rekordtid. De första finländarna kan förhoppningsvis vaccineras i början av det nya året. Det här är ett viktigt steg för att vi så småningom ska kunna se fram emot en tid ”post-corona”.

 

Trots att de senaste månaderna har varit tuffa och många funderat på hur julen ska bli vill jag påminna oss alla om att vi faktiskt har klarat av det här året tillsammans. Senaste vår då vi utlyste undantagsförhållanden och tog i bruk beredskapslagen, visste vi väldigt lite om hur viruset skulle bete sig. Vi stängde ner och krismedvetenheten infann sig snabbt hos finländarna. Tillsammans har vi lyckats såpass bra att vi länge varit det land i Europa som klarat situationen allra bäst, såväl sett till antalet dödsfall som sett till den ekonomiska utvecklingen. Men det är klart att våren inte var någon dans på rosor. Många kände sig ensamma, det mentala illamåendet tilltog, våldet i hemmen ökade, vårdskulden växte. Skolorna fick flytta över sin undervisning till distans över en natt. Människor blev permitterade och förlorade sina jobb. Företag fick det jobbigt att klara sig.

Tack vare att finländarna följde rekommendationerna så väl och regeringen agerade i rätt tid kunde vi stegvis öppna samhället igen. Under sommaren hade vi bara ett fåtal coronafall per dag. Jag kan tro att många österbottningar tänkte att det värsta nu är över. Men i början av oktober kunde vi se att antalet fall i särskilt Vasa ökade snabbt. Därifrån spred sig viruset också vidare till andra österbottniska kommuner. De lokala och regionala aktörerna i Österbotten gjorde ett enormt jobb för att hindra smittspridningen. Och man lyckades platta kurvan. Idag används Österbotten som ett gott exempel på hur väl de lokala och regionala åtgärderna kan fungera. Men för att vi ska kunna fortsätta ha ett gott läge också i Österbotten kräver det att vi alla bjuder till. Använder ansiktsmask då vi går till butiken. Jobbar på distans om det är möjligt. Fortsätter fästa synnerligen stor uppmärksamhet vid god hand- och hosthygien.
 

Det har varit ett på många sätt tufft år. Samtidigt har det visat många av de fina sidorna i det finländska samhället. Hur bra vi har kunnat ta hand om varandra och hur människor har hjälpt sin nästa, stött lokala företag och försökt lära sig att leva med läget. Nu gäller det att hålla ut, och att undvika stora släktmiddagar även under julhelgen. Jag ser framemot 2021, då förhoppningsvis de flesta finländarna väljer att vaccinera sig. Slutligen önskar jag alla läsare en fridfull jul och ett gott nytt år!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35