Ett år vi aldrig glömmer

12.12.2020 kl. 09:38
Ett historiskt år närmar sig sitt slut. Under hela året har vi kämpat mot en osynlig fiende.

Också julfirandet kommer att vara annorlunda i år. Med oss har vi en objuden gäst som vägrar släppa taget. Den objudna gästen heter covid-19. Viruset som fortsätter att pina oss. Det prövar såväl våra samhällen som oss som individer. Det prövar vårt tålamod varje dag, men vi måste stå ut. Det finns ljus i tunneln. Vaccinet finns runt hörnet. Det är fantastiskt hur våra forskare runt om i världen har lyckats jobba fram flera olika coronavaccin på rekordtid. De första finländarna kan förhoppningsvis vaccineras i början av det nya året. Det här är ett viktigt steg för att vi så småningom ska kunna se fram emot en tid ”post-corona”.

 

Trots att de senaste månaderna har varit tuffa och många funderat på hur julen ska bli vill jag påminna oss alla om att vi faktiskt har klarat av det här året tillsammans. Senaste vår då vi utlyste undantagsförhållanden och tog i bruk beredskapslagen, visste vi väldigt lite om hur viruset skulle bete sig. Vi stängde ner och krismedvetenheten infann sig snabbt hos finländarna. Tillsammans har vi lyckats såpass bra att vi länge varit det land i Europa som klarat situationen allra bäst, såväl sett till antalet dödsfall som sett till den ekonomiska utvecklingen. Men det är klart att våren inte var någon dans på rosor. Många kände sig ensamma, det mentala illamåendet tilltog, våldet i hemmen ökade, vårdskulden växte. Skolorna fick flytta över sin undervisning till distans över en natt. Människor blev permitterade och förlorade sina jobb. Företag fick det jobbigt att klara sig.

Tack vare att finländarna följde rekommendationerna så väl och regeringen agerade i rätt tid kunde vi stegvis öppna samhället igen. Under sommaren hade vi bara ett fåtal coronafall per dag. Jag kan tro att många österbottningar tänkte att det värsta nu är över. Men i början av oktober kunde vi se att antalet fall i särskilt Vasa ökade snabbt. Därifrån spred sig viruset också vidare till andra österbottniska kommuner. De lokala och regionala aktörerna i Österbotten gjorde ett enormt jobb för att hindra smittspridningen. Och man lyckades platta kurvan. Idag används Österbotten som ett gott exempel på hur väl de lokala och regionala åtgärderna kan fungera. Men för att vi ska kunna fortsätta ha ett gott läge också i Österbotten kräver det att vi alla bjuder till. Använder ansiktsmask då vi går till butiken. Jobbar på distans om det är möjligt. Fortsätter fästa synnerligen stor uppmärksamhet vid god hand- och hosthygien.
 

Det har varit ett på många sätt tufft år. Samtidigt har det visat många av de fina sidorna i det finländska samhället. Hur bra vi har kunnat ta hand om varandra och hur människor har hjälpt sin nästa, stött lokala företag och försökt lära sig att leva med läget. Nu gäller det att hålla ut, och att undvika stora släktmiddagar även under julhelgen. Jag ser framemot 2021, då förhoppningsvis de flesta finländarna väljer att vaccinera sig. Slutligen önskar jag alla läsare en fridfull jul och ett gott nytt år!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00