Julklappspengarna möjliggör viktiga satsningar i Österbotten 

11.12.2020 kl. 12:24
Riksdagens finansutskott presenterade i dag listan på de så kallade julklappspengarna. Bland dem finns ett mycket välkommet anslag på en halv miljon euro till lättrafikleden längs Flygfältsvägen i Kronoby.

- Jag är speciellt glad för att Svenska riksdagsgruppen lyckats säkra anslag till detta viktiga projekt som tryggar skolvägen för barnen i området, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.


- Äntligen kom vi till skott i den här för Kronoby och trafiksäkerheten viktiga frågan. Resultatinriktat arbete ger resultat och SFP:s riksdagsgrupp har här haft en avgörande betydelse. Vägen går mitt genom centrum av byn och på vissa ställen är det under en meter mellan husknut och väg, så vägen är osäker för såväl vuxna som barn. Speciellt sedan skolan i Påras stängdes har det blivit ännu viktigare med en säker skolväg till Centralskolan, säger Henriksson.

- Det här är en fråga som man i regionen jobbat med sen tidigt 1960-tal, och planerna har varit klara länge. Jag har själv skrivit ett flertal budgetmotioner i frågan under mina år i riksdagen. Kronoby flygfält betjänar både Jakobstads- och Karlebyregionen, därför är det också viktigt för hela vår region att flygplatsområdet och vägen till flygfältet utvecklas.

Utöver Flygfältsvägen gläder sig Henriksson också över att bland annat krigsskadeståndsskeppet Vega beviljas 70 000 euro, Viexpo samt Finsk-svenska handelskammaren får 150 000 euro vardera och Vasa hamnväg 0,5 miljoner euro. Alla dessa är projekt som Svenska riksdagsgruppen arbetat för. 

- Krigsskadeståndsskeppet Vega är en viktig del av den finländska skeppsbyggarhistorien och dess museiverksamhet visar vilken skicklighet man i tiderna byggde fartyg i Finland, säger Henriksson.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00