Då sanningen sätts på spel

10.12.2020 kl. 06:08
Härom veckan följde jag en diskussion kring EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025.

Speciellt den här diskussionen fick mig att reflektera över vartåt debattklimatet i dagens samhälle är på väg. Diskussionen började konstruktivt men någonstans under mötets gång blev debatten allt mer baserad på lösryckta argument och hotbilder som inte nödvändigtvis är baserade på fakta. Tyvärr gäller det här inte enstaka möten utan förfarandet börjar bli allt mer vanligt. Man spelar i allt större omfattning på folks rädsla. Det målas upp hotbilder som inte är sanna och man når fram till människor på ett populistiskt sätt. I dagens debattklimat verkar det vara allt mer acceptabelt att slänga ur sig vad som helst – en utveckling som skrämmer mig.

Vi står inför stora utmaningar. Inte bara i Finland utan även globalt. Coronaepidemin har drabbat landets ekonomi, följderna av klimatförändringen, ett instabilt världspolitiskt läge. Det här är stora frågor som skapar osäkerhet och kanske rädsla hos den enskilda medborgaren över hur den egna framtiden ska se ut. Sannfinländarna spelar gärna med den här sortens rädslor och målar upp orealistiska hotbilder. Det blir svårt att föra en konstruktiv diskussion där motparten slänger fram argument som saknar förankring i verkligheten. I många fall verkar det som att sanningen inte ens har någon betydelse bara man lyckas leda bort fokus från den riktiga sakfrågan för att nå ute med sitt eget budskap. Att vara populist är lätt, att ta ansvar är betydligt svårare och är oftast också mer tidskrävande.

Att man talar sanning, är påläst och förankrar sina argument i verkligheten behöver inte längre vara sättet som man vinner förtroende bland den stora massan. President Trump är ett praktexempel. Trots undersökningar som visar på hur många gånger Trump de facto ljugit i uttalanden så var det många amerikaner som ändå valde att rösta på honom. När blev det så här? Är det takten i samhället som är orsaken, frammarschen av sociala medier eller något annat.

Vi finländare är vana vid att tro på det vi läser i media, speciellt de etablerade medierna. Det här innehållet uppfattar vi trovärdigt och man kan bra anta att det skett en innehållsgranskning innan materialet publicerats. Det här kräver lite mera jobb och lite mera tid men skapar en bild av trovärdighet. I dagens informationssamhälle är tid en bristvara och aktörerna har blivit många. De etablerade medierna har inte längre ensamrätt över nyheterna utan vem som helst kan skriva vad som helst på sociala medier.

Modifierade sanningar och desinformation är tyvärr något vi alla stöter på varje dag – antingen medvetet eller omedvetet. Jag tror att de flesta av oss vet grunderna i hur man ska förhålla sig kritisk till allt man läser på internet men då takten är snabb och information finns i överflöd kanske grunderna glöms bort. För att se en ändring i debattklimatet tror jag vi borde bli bättre på att analysera hur media faktiskt påverkar oss. I skolorna fäster man nuförtiden alltmer uppmärksamhet vid mediefostran men en sådan utbildning skulle även vuxna behöva. Kanske sanningen då igen skulle bli det tyngsta argumentet.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00