Då sanningen sätts på spel

10.12.2020 kl. 06:08
Härom veckan följde jag en diskussion kring EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025.

Speciellt den här diskussionen fick mig att reflektera över vartåt debattklimatet i dagens samhälle är på väg. Diskussionen började konstruktivt men någonstans under mötets gång blev debatten allt mer baserad på lösryckta argument och hotbilder som inte nödvändigtvis är baserade på fakta. Tyvärr gäller det här inte enstaka möten utan förfarandet börjar bli allt mer vanligt. Man spelar i allt större omfattning på folks rädsla. Det målas upp hotbilder som inte är sanna och man når fram till människor på ett populistiskt sätt. I dagens debattklimat verkar det vara allt mer acceptabelt att slänga ur sig vad som helst – en utveckling som skrämmer mig.

Vi står inför stora utmaningar. Inte bara i Finland utan även globalt. Coronaepidemin har drabbat landets ekonomi, följderna av klimatförändringen, ett instabilt världspolitiskt läge. Det här är stora frågor som skapar osäkerhet och kanske rädsla hos den enskilda medborgaren över hur den egna framtiden ska se ut. Sannfinländarna spelar gärna med den här sortens rädslor och målar upp orealistiska hotbilder. Det blir svårt att föra en konstruktiv diskussion där motparten slänger fram argument som saknar förankring i verkligheten. I många fall verkar det som att sanningen inte ens har någon betydelse bara man lyckas leda bort fokus från den riktiga sakfrågan för att nå ute med sitt eget budskap. Att vara populist är lätt, att ta ansvar är betydligt svårare och är oftast också mer tidskrävande.

Att man talar sanning, är påläst och förankrar sina argument i verkligheten behöver inte längre vara sättet som man vinner förtroende bland den stora massan. President Trump är ett praktexempel. Trots undersökningar som visar på hur många gånger Trump de facto ljugit i uttalanden så var det många amerikaner som ändå valde att rösta på honom. När blev det så här? Är det takten i samhället som är orsaken, frammarschen av sociala medier eller något annat.

Vi finländare är vana vid att tro på det vi läser i media, speciellt de etablerade medierna. Det här innehållet uppfattar vi trovärdigt och man kan bra anta att det skett en innehållsgranskning innan materialet publicerats. Det här kräver lite mera jobb och lite mera tid men skapar en bild av trovärdighet. I dagens informationssamhälle är tid en bristvara och aktörerna har blivit många. De etablerade medierna har inte längre ensamrätt över nyheterna utan vem som helst kan skriva vad som helst på sociala medier.

Modifierade sanningar och desinformation är tyvärr något vi alla stöter på varje dag – antingen medvetet eller omedvetet. Jag tror att de flesta av oss vet grunderna i hur man ska förhålla sig kritisk till allt man läser på internet men då takten är snabb och information finns i överflöd kanske grunderna glöms bort. För att se en ändring i debattklimatet tror jag vi borde bli bättre på att analysera hur media faktiskt påverkar oss. I skolorna fäster man nuförtiden alltmer uppmärksamhet vid mediefostran men en sådan utbildning skulle även vuxna behöva. Kanske sanningen då igen skulle bli det tyngsta argumentet.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00