Statsrådets redogörelse om Finlands program för hållbar tillväxt

01.12.2020 kl. 14:30
Gruppanförande 1.12.2020, Joakim Strand, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

EU:s återhämtningsfond är ingen säck med miljarder som julgubben kommer in med. Det är skäl att påminna om att fonden aldrig skulle ha blivit aktuell utan coronaviruspandemin – som exceptionellt påverkat hela välden, ändrat våra beteendemönster och som också skapat extrema problem för den europeiska ekonomin.

Det är därför – precis som finansminister Vanhanen säger – av enorm betydelse hur vi styr användningen av denna EU-finansiering som handlar om betydande anslag utanför ramen för vår statsekonomi. Det är nu som vi definierar målen för investerings- och reformprojekten. Och projektet ska uppfylla de klara kriterier som fastställts för EU-fonden.

Ett centralt kriterium är att 37 procent av finansieringsmedlen ska användas för att försnabba den gröna teknologiska omställningen. Här satsar Finland mera. Vi har tänkt att minst 50 procent går till de klimatpolitiskt hållbara investeringshelheterna.

Det handlar såväl om att byta ut privatpersoners oljepannor som att stärka våra företags position i globala värdekedjor. Alla åtgärder bedöms utgående från hur mycket de minskar på vårt koldioxidavtryck.

Här är det viktigt att inse vikten av att fokusera på sådana projekt som uttryckligen aktiverar även privata investeringar i forskning, undervisning och innovationer, så kallade FoUI-investeringar. Denna dimension kommer på ett föredömligt sätt fram i statsrådets redogörelse. Kompanjonskap mellan privata och offentliga aktörer – men också samarbete över förvaltningsgränser – är centrala förutsättningar för att programmet ska lyckas.

Ju mera vi lyckas genom offentliga satsningar starka nya privata FoUI-investeringar desto större effekt når vi med programmet. Nya gemensamma FoUI-kompanjonskap särskilt för många av våra ledande företag stärker de verksamhetspunkter som finns i Finland, både som en del av den internationella värdekedjan och den interna konkurrensen inom globala företagskoncerner. De offentliga anslagen kan ha en avgörande inverkan på om man koncentrerar de viktigaste FoUI-projekten och därmed arbetsplatserna till exempelvis Kina, USA, Italien eller Finland.

Som exempel på detta kan tas världens miljövänligaste kombinerade passagerar- och fraktfartyg som beställts av Vasa stad och Umeå kommun. Enbart byggnadsskedet sysselsätter i Raumo direkt cirka tusen manarbetsår, tillverkningen av komponenter är till cirka 85 procent inhemsk, men – viktigast av allt – fartyget fungerar som företagens och forskarnas gemensamma laboratorium och utvecklingsplattform. Globalt handlar det om den finländska marin-, energi- och miljöteknologins skyltfönster, som garanterat för sin del har bidragit till att bara i Vasa är på gång nya privata industriella exportinriktade investeringar värda över en miljard euro. Dessa aktörer har naturligtvis partners, underleverantörer och forskningssamarbete runt om i hela Finland.

Ärade talman,

Inom ramen för EU:s återhämtningspaket har vi också en unik möjlighet att höja finländarnas kunskapsnivå. Här behövs långsiktigt tänkande. Det finns skäl att nu se hur vi i Finland förnyar vår infrastruktur när det gäller forskning och innovationer. Inom ramen för återhämtningspaketet kan vi få loss flera hundra miljoner som vi kan styra på forskning, utbildning och innovationsverksamhet.

Programmets grundläggande idé är ju att lindra coronaviruskrisens följder på olika sätt. Vi kan och ska söka finansiering som förbättrar social- och hälsovårdstjänsterna, och även stärker utbudet på mentalvårdstjänster. Det sistnämnda är ett av regerings prioriteringsområden, som SFP länge backat upp.

Det finns krafter inom EU som försöker fälla EU:s långtidsbudget och därmed coronavirusåterhämtningspaketet. Ungern och Polen vill inte godta att finansieringen förutsätter att man följer rättsstatsprincipen.

Dessa tackar gärna ja till återhämtningsmiljarderna, men är inte beredda att stå för europeiska rättsvärderingar. För SFP och Svenska riksdagsgruppen är rättsstatsprincipen helt grundläggande i sammanhanget och det har varit viktigt att Finlands regering försvarat den. EU ska inte vara någon normlös bankautomat.

Arvoisa Puhemies,

Till slut är det på sin plats att citera framtidsutskottets tidigare utlåtande om Green Deal, där vi särskilt ville understryka att ”de globala affärsmöjligheter som anknyter till digitaliseringen och till produktionen, distributionen och lagringen av energi är särskilt kritiska faktorer för den gröna omställningen och för en hållbar, sysselsättningsfrämjande tillväxt. Därför måste Finland målmedvetet sträva efter en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå.”

Dessa marknader är så enorma att Finland har alla möjligheter att få till stånd ny export – som ger arbetsplatser och välfärd – värd tiotals miljarder. Samtidigt hjälper vi världen att konkret uppnå klimatmålen i Parisavtalet.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00