Statsrådets redogörelse om Finlands program för hållbar tillväxt

01.12.2020 kl. 14:30
Gruppanförande 1.12.2020, Joakim Strand, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

EU:s återhämtningsfond är ingen säck med miljarder som julgubben kommer in med. Det är skäl att påminna om att fonden aldrig skulle ha blivit aktuell utan coronaviruspandemin – som exceptionellt påverkat hela välden, ändrat våra beteendemönster och som också skapat extrema problem för den europeiska ekonomin.

Det är därför – precis som finansminister Vanhanen säger – av enorm betydelse hur vi styr användningen av denna EU-finansiering som handlar om betydande anslag utanför ramen för vår statsekonomi. Det är nu som vi definierar målen för investerings- och reformprojekten. Och projektet ska uppfylla de klara kriterier som fastställts för EU-fonden.

Ett centralt kriterium är att 37 procent av finansieringsmedlen ska användas för att försnabba den gröna teknologiska omställningen. Här satsar Finland mera. Vi har tänkt att minst 50 procent går till de klimatpolitiskt hållbara investeringshelheterna.

Det handlar såväl om att byta ut privatpersoners oljepannor som att stärka våra företags position i globala värdekedjor. Alla åtgärder bedöms utgående från hur mycket de minskar på vårt koldioxidavtryck.

Här är det viktigt att inse vikten av att fokusera på sådana projekt som uttryckligen aktiverar även privata investeringar i forskning, undervisning och innovationer, så kallade FoUI-investeringar. Denna dimension kommer på ett föredömligt sätt fram i statsrådets redogörelse. Kompanjonskap mellan privata och offentliga aktörer – men också samarbete över förvaltningsgränser – är centrala förutsättningar för att programmet ska lyckas.

Ju mera vi lyckas genom offentliga satsningar starka nya privata FoUI-investeringar desto större effekt når vi med programmet. Nya gemensamma FoUI-kompanjonskap särskilt för många av våra ledande företag stärker de verksamhetspunkter som finns i Finland, både som en del av den internationella värdekedjan och den interna konkurrensen inom globala företagskoncerner. De offentliga anslagen kan ha en avgörande inverkan på om man koncentrerar de viktigaste FoUI-projekten och därmed arbetsplatserna till exempelvis Kina, USA, Italien eller Finland.

Som exempel på detta kan tas världens miljövänligaste kombinerade passagerar- och fraktfartyg som beställts av Vasa stad och Umeå kommun. Enbart byggnadsskedet sysselsätter i Raumo direkt cirka tusen manarbetsår, tillverkningen av komponenter är till cirka 85 procent inhemsk, men – viktigast av allt – fartyget fungerar som företagens och forskarnas gemensamma laboratorium och utvecklingsplattform. Globalt handlar det om den finländska marin-, energi- och miljöteknologins skyltfönster, som garanterat för sin del har bidragit till att bara i Vasa är på gång nya privata industriella exportinriktade investeringar värda över en miljard euro. Dessa aktörer har naturligtvis partners, underleverantörer och forskningssamarbete runt om i hela Finland.

Ärade talman,

Inom ramen för EU:s återhämtningspaket har vi också en unik möjlighet att höja finländarnas kunskapsnivå. Här behövs långsiktigt tänkande. Det finns skäl att nu se hur vi i Finland förnyar vår infrastruktur när det gäller forskning och innovationer. Inom ramen för återhämtningspaketet kan vi få loss flera hundra miljoner som vi kan styra på forskning, utbildning och innovationsverksamhet.

Programmets grundläggande idé är ju att lindra coronaviruskrisens följder på olika sätt. Vi kan och ska söka finansiering som förbättrar social- och hälsovårdstjänsterna, och även stärker utbudet på mentalvårdstjänster. Det sistnämnda är ett av regerings prioriteringsområden, som SFP länge backat upp.

Det finns krafter inom EU som försöker fälla EU:s långtidsbudget och därmed coronavirusåterhämtningspaketet. Ungern och Polen vill inte godta att finansieringen förutsätter att man följer rättsstatsprincipen.

Dessa tackar gärna ja till återhämtningsmiljarderna, men är inte beredda att stå för europeiska rättsvärderingar. För SFP och Svenska riksdagsgruppen är rättsstatsprincipen helt grundläggande i sammanhanget och det har varit viktigt att Finlands regering försvarat den. EU ska inte vara någon normlös bankautomat.

Arvoisa Puhemies,

Till slut är det på sin plats att citera framtidsutskottets tidigare utlåtande om Green Deal, där vi särskilt ville understryka att ”de globala affärsmöjligheter som anknyter till digitaliseringen och till produktionen, distributionen och lagringen av energi är särskilt kritiska faktorer för den gröna omställningen och för en hållbar, sysselsättningsfrämjande tillväxt. Därför måste Finland målmedvetet sträva efter en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå.”

Dessa marknader är så enorma att Finland har alla möjligheter att få till stånd ny export – som ger arbetsplatser och välfärd – värd tiotals miljarder. Samtidigt hjälper vi världen att konkret uppnå klimatmålen i Parisavtalet.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15