Covid-19, en ovälkommen gäst!

02.12.2020 kl. 06:10
”Bästa Corona-virus!



Jag ber dig dra dit pepparn växer. Vi har fått nog. Vi vill inte ha dig i vår närhet mera. Du förstör vår vardag, du gör mänskor olyckliga och sjuka. Du dödar. Så kan du vara hygglig och ta ditt pick och pack och ge dig iväg.”

Det här kunde vara inledningen till en skolelevs uppsats. Men det är mina tankar. Jag tror att vi alla, oberoende av vem vi är, delar känslan gällande coronaviruset. Vi är trötta på läget, vi är trötta på alla restriktioner, vi är trötta på att inte kunna umgås som vi varit vana vid. Vi är oroliga för våra äldre och de som hör till en riskgrupp. Vi blir irriterade över mänskor som inte följer regler. Många mår mentalt illa, många känner sig ensamma. Ska det aldrig ta slut?

 

Men vi måste stå ut. Jag är säker på att vi klarar det fastän vi har jobbiga veckor framför oss. Vi vet att julen blir annorlunda. Men jag vill också ingjuta hopp i alla. Vaccinet finns runt hörnet. Det är fantastiskt hur våra forskare runt om i världen lyckats jobba fram flere olika coronavaccin på rekordtid. 

 

Begränsningarna och restriktionerna ger resultat om vi alla bjuder till. Det såg vi i våras.

 

Senaste vår då vi utlyste undantagsförhållanden och tog i bruk beredskapslagen visste vi väldigt lite om hur viruset skulle bete sig. Krismedvetenheten infann sig snabbt hos finländarna. Tillsammans lyckades vi såpass bra, att vi länge hört till de länder som klarat situationen allra bäst, såväl sett till antalet dödsfall som den ekonomiska utvecklingen.

 

Under sommaren gick vi mot ljusare tider. Vi hade veckor med bara en handfull fall per dag. Också hösten var lugn, med ett incidenstal på ca 10 fall/100 000. Regeringen satte gränsvärdet för inresa till Finland vid 25 fall/100 000 på två veckor. Och dagen kom då vi kunde öppna upp för resor från Sverige där läget förbättrats. Det var 19 september.

 

Sedan började läget försämras runt om i Europa. I huvudstadsregionen ökar nu fallen med sådan fart att läkarexpertisen befarar att toppen nås under julhelgen och att bristen på personal då kan vara ett faktum. Allt som kan göras måste därför göras. Dels för att platta smittspridningskurvan och dels för att trygga sjukvårdens kapacitet.

 

Den senaste veckan har röster höjts för att regeringen borde ta beredskapslagen i bruk. Grundlagsutskottet har varit tydligt i sina utlåtanden. Beredskapslagen kan inte användas för säkerhets skull. Alla andra tillbudsstående medel måste först användas. Om det är absolut nödvändigtvis ger den möjlighet att begränsa individens rörelsefrihet samt rätt för statsmakten att ta vårdapparaten i sitt grepp. En stängning av Nyland likt den som gjordes i våras ser jag inte som en lösning. Viruset finns idag i hela landet.

 

De begränsningar man infört i huvudstadsregionen är nödvändiga. Det finns exempel runt om i landet där man lyckats platta kurvan, som i t.ex. Vasa sjukvårdsdistrikt. Huvudstadsregionen är förstås mycket tätare befolkad. Men också här lyckades vi på våren. Låt oss tro att det ska vägen också nu.

 

Jag ser redan fram emot nästa år. Mycket tyder på att vi då har ett eller flere vaccin som är så trygga att vi kan börja vaccinera befolkningen. Och då får coronaviruset faktiskt ge sig!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00