Covid-19, en ovälkommen gäst!

02.12.2020 kl. 06:10
”Bästa Corona-virus!



Jag ber dig dra dit pepparn växer. Vi har fått nog. Vi vill inte ha dig i vår närhet mera. Du förstör vår vardag, du gör mänskor olyckliga och sjuka. Du dödar. Så kan du vara hygglig och ta ditt pick och pack och ge dig iväg.”

Det här kunde vara inledningen till en skolelevs uppsats. Men det är mina tankar. Jag tror att vi alla, oberoende av vem vi är, delar känslan gällande coronaviruset. Vi är trötta på läget, vi är trötta på alla restriktioner, vi är trötta på att inte kunna umgås som vi varit vana vid. Vi är oroliga för våra äldre och de som hör till en riskgrupp. Vi blir irriterade över mänskor som inte följer regler. Många mår mentalt illa, många känner sig ensamma. Ska det aldrig ta slut?

 

Men vi måste stå ut. Jag är säker på att vi klarar det fastän vi har jobbiga veckor framför oss. Vi vet att julen blir annorlunda. Men jag vill också ingjuta hopp i alla. Vaccinet finns runt hörnet. Det är fantastiskt hur våra forskare runt om i världen lyckats jobba fram flere olika coronavaccin på rekordtid. 

 

Begränsningarna och restriktionerna ger resultat om vi alla bjuder till. Det såg vi i våras.

 

Senaste vår då vi utlyste undantagsförhållanden och tog i bruk beredskapslagen visste vi väldigt lite om hur viruset skulle bete sig. Krismedvetenheten infann sig snabbt hos finländarna. Tillsammans lyckades vi såpass bra, att vi länge hört till de länder som klarat situationen allra bäst, såväl sett till antalet dödsfall som den ekonomiska utvecklingen.

 

Under sommaren gick vi mot ljusare tider. Vi hade veckor med bara en handfull fall per dag. Också hösten var lugn, med ett incidenstal på ca 10 fall/100 000. Regeringen satte gränsvärdet för inresa till Finland vid 25 fall/100 000 på två veckor. Och dagen kom då vi kunde öppna upp för resor från Sverige där läget förbättrats. Det var 19 september.

 

Sedan började läget försämras runt om i Europa. I huvudstadsregionen ökar nu fallen med sådan fart att läkarexpertisen befarar att toppen nås under julhelgen och att bristen på personal då kan vara ett faktum. Allt som kan göras måste därför göras. Dels för att platta smittspridningskurvan och dels för att trygga sjukvårdens kapacitet.

 

Den senaste veckan har röster höjts för att regeringen borde ta beredskapslagen i bruk. Grundlagsutskottet har varit tydligt i sina utlåtanden. Beredskapslagen kan inte användas för säkerhets skull. Alla andra tillbudsstående medel måste först användas. Om det är absolut nödvändigtvis ger den möjlighet att begränsa individens rörelsefrihet samt rätt för statsmakten att ta vårdapparaten i sitt grepp. En stängning av Nyland likt den som gjordes i våras ser jag inte som en lösning. Viruset finns idag i hela landet.

 

De begränsningar man infört i huvudstadsregionen är nödvändiga. Det finns exempel runt om i landet där man lyckats platta kurvan, som i t.ex. Vasa sjukvårdsdistrikt. Huvudstadsregionen är förstås mycket tätare befolkad. Men också här lyckades vi på våren. Låt oss tro att det ska vägen också nu.

 

Jag ser redan fram emot nästa år. Mycket tyder på att vi då har ett eller flere vaccin som är så trygga att vi kan börja vaccinera befolkningen. Och då får coronaviruset faktiskt ge sig!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00