Lyssna till barnen!

21.11.2020 kl. 06:44

Den här veckan har vi uppmärksammat barnens rättigheter. Som en del av detta ordnades en kampanj under namnet ”Om du fick bestämma i barnens republik”. Barn och unga kunde komma med egna förslag gällande deras vardag och skola. Över 1 500 initiativ har skrivits och som justitieminister fick jag ta emot samtliga av 15-åriga Petja som representerade barnen. Yle var på plats och har gjort en film som publicerats på Arenan.

 

De initiativ som barnen skrivit var mångsidiga, genomtänkta och mycket viktiga. Någon ville ha bättre skolmat och mera mellanmål i skolan. Vissa tyckte att skolelever borde få kostnadsfria fritidsaktiviteter. Andra efterlyste tillräckligt med skateparker och lekplatser. Man ville se mera planteringar på skolgården. Det fanns de som lyfte upp att alla ska få gå i skolan gratis. Många lyfte upp klimatförändringen. Andra lyfte upp att skolan ska vara fri från rasism. Och väldigt många barn skrev initiativ om att inget barn ska lämnas ensamt och att ingen ska mobbas i skolan. Många fina och berörande förslag.

 

Det är viktigt att få känna att ens åsikt har betydelse, att man kan vara med och påverka också fastän man är liten eller ung. Som justitieminister ser jag hur värdefull den här kampanjen är ur en demokratisynvinkel och jag uppmanar alla kommuner att göra liknande kampanjer lokalt. Det kunde vara ett värdefullt tillskott såväl för trivseln i kommunen som i målet att få barn och unga att känna sig inkluderade.

 

Coronatiden har inneburit stora omställningar för många barn. Jag tror att vi aldrig sett så många glada barn som när distansundervisningsperioden tog slut i våras. Vårt lands skolor tog ett stort kliv in i den digitala världen och klarade av att övergå till distansundervisning på väldigt kort tid. Samtidigt fick vi också värdefulla erfarenheter av hur viktig plats skolan är för våra barn. Men det ska också sägas att det finns barn som upplevt att det varit bättre att få gå i skolan på distans, för att man då kunnat undvika mobbning och utanförskap. Vissa upplever också att arbetsron varit bättre. Att barnen berättar om sina erfarenheter av den här exceptionella tiden är också oerhört viktigt. Alla är individer och det som passar bäst för många behöver inte vara optimalt för alla.

 

Nu på hösten har regeringen ändrat lagen så att den möjliggjort distansundervisning lokalt då coronaläget det förutsätter. Vi har också satsat på handledning och stöd för de barn som har det extra svårt under coronaepidemin. För barns och ungas välbefinnande har det också satts till en hel del pengar.

 

Men för att återgå till barnens förslag. Många av de saker barnen lyfter upp finns på regeringens agenda. Vissa är redan genomförda. Vi utvidgar läroplikten, så att alla barn har rätt till avgiftsfri utbildning också på andra stadiet. Vi har återinfört den subjektiva rätten till dagvård. Vi satsar på det uppsökande ungdomsarbetet och ungas fritidssysselsättning. Vi skapar en hobbymodell för Finland, där avsikten är att införa avgiftsfri hobbyverksamhet i skolorna under eftermiddagen. Detta bara för att nämna några exempel. Vi jobbar också tillsammans på bred front för att motverka mobbning och hitta ännu bättre förebyggande åtgärder. Men klart är att vi också behöver aktiviteter på alla nivåer, i kommunen, i regionen och på det nationella planet och naturligtvis i hemmen. Tillsammans kan vi göra Finland till världens barnvänligaste land.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00