Lyssna till barnen!

21.11.2020 kl. 06:44

Den här veckan har vi uppmärksammat barnens rättigheter. Som en del av detta ordnades en kampanj under namnet ”Om du fick bestämma i barnens republik”. Barn och unga kunde komma med egna förslag gällande deras vardag och skola. Över 1 500 initiativ har skrivits och som justitieminister fick jag ta emot samtliga av 15-åriga Petja som representerade barnen. Yle var på plats och har gjort en film som publicerats på Arenan.

 

De initiativ som barnen skrivit var mångsidiga, genomtänkta och mycket viktiga. Någon ville ha bättre skolmat och mera mellanmål i skolan. Vissa tyckte att skolelever borde få kostnadsfria fritidsaktiviteter. Andra efterlyste tillräckligt med skateparker och lekplatser. Man ville se mera planteringar på skolgården. Det fanns de som lyfte upp att alla ska få gå i skolan gratis. Många lyfte upp klimatförändringen. Andra lyfte upp att skolan ska vara fri från rasism. Och väldigt många barn skrev initiativ om att inget barn ska lämnas ensamt och att ingen ska mobbas i skolan. Många fina och berörande förslag.

 

Det är viktigt att få känna att ens åsikt har betydelse, att man kan vara med och påverka också fastän man är liten eller ung. Som justitieminister ser jag hur värdefull den här kampanjen är ur en demokratisynvinkel och jag uppmanar alla kommuner att göra liknande kampanjer lokalt. Det kunde vara ett värdefullt tillskott såväl för trivseln i kommunen som i målet att få barn och unga att känna sig inkluderade.

 

Coronatiden har inneburit stora omställningar för många barn. Jag tror att vi aldrig sett så många glada barn som när distansundervisningsperioden tog slut i våras. Vårt lands skolor tog ett stort kliv in i den digitala världen och klarade av att övergå till distansundervisning på väldigt kort tid. Samtidigt fick vi också värdefulla erfarenheter av hur viktig plats skolan är för våra barn. Men det ska också sägas att det finns barn som upplevt att det varit bättre att få gå i skolan på distans, för att man då kunnat undvika mobbning och utanförskap. Vissa upplever också att arbetsron varit bättre. Att barnen berättar om sina erfarenheter av den här exceptionella tiden är också oerhört viktigt. Alla är individer och det som passar bäst för många behöver inte vara optimalt för alla.

 

Nu på hösten har regeringen ändrat lagen så att den möjliggjort distansundervisning lokalt då coronaläget det förutsätter. Vi har också satsat på handledning och stöd för de barn som har det extra svårt under coronaepidemin. För barns och ungas välbefinnande har det också satts till en hel del pengar.

 

Men för att återgå till barnens förslag. Många av de saker barnen lyfter upp finns på regeringens agenda. Vissa är redan genomförda. Vi utvidgar läroplikten, så att alla barn har rätt till avgiftsfri utbildning också på andra stadiet. Vi har återinfört den subjektiva rätten till dagvård. Vi satsar på det uppsökande ungdomsarbetet och ungas fritidssysselsättning. Vi skapar en hobbymodell för Finland, där avsikten är att införa avgiftsfri hobbyverksamhet i skolorna under eftermiddagen. Detta bara för att nämna några exempel. Vi jobbar också tillsammans på bred front för att motverka mobbning och hitta ännu bättre förebyggande åtgärder. Men klart är att vi också behöver aktiviteter på alla nivåer, i kommunen, i regionen och på det nationella planet och naturligtvis i hemmen. Tillsammans kan vi göra Finland till världens barnvänligaste land.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30