Ett historiskt presidentval

22.11.2020 kl. 06:43

Det amerikanska folket har valt sin 46:e president. Ett val som på många sätt går till historien. Inte minst på grund av att den sittande presidenten Donald Trump fortfarande inte har ringt det sedvanliga gratulationssamtalet till den tillträdande presidenten Joe Biden.

 

För fyra år sedan var jag i Las Vegas för att följa med den amerikanska presidentvalsrörelsen och den sista debatten mellan Hillary Clinton och Donald Trump. Det hade varit roligt att besöka landet också under denna valrörelse. Tanken var faktiskt att jag skulle ha deltagit som inbjuden gäst i demokraternas kongress i somras men tyvärr gjorde coronapandemin det omöjligt.

 

Det amerikanska presidentvalet är mycket olikt det finländska. I det amerikanska valet har varje delstat ett visst antal elektorer som bestäms på basis av invånarantalet. I de flesta delstater vinner kandidaten som får det största antalet röster hela delstatens elektorer. Därför är kampen om varje delstat hård. Därför är det också till och med möjligt att den kandidat som fått flest antal röster i hela landet inte blir vald till president. Men ett elektorssystem är faktiskt inte helt främmande heller för oss. Det var först år 1994 som vi för första gången i Finland valde president genom direkta folkval med två valomgångar. Men ett delstatssystem har vi ändå aldrig haft.

 

Läget inför årets presidentval mellan Donald Trump och Joe Biden var ovisst. Till saken hör att opinionsmätningarna inför valet pekade på att Biden hade ett stort försprång. Men jag räknade ändå med att valet skulle bli ytterst jämnt och spännande. Och det blev det. På valdagsnatten fanns ännu inget resultat. Rösträknandet i vissa delstater gick mycket långsamt framåt, och många var på helspänn. Det avgörande beskedet kom när Biden några dagar senare gick upp i ledning i Pennsylvania. Han hade lyckats svänga det rostbälte som Trump hade vunnit för fyra år sedan. Det var helt centralt för hans seger. Ett historiskt spännande val nådde också ett på många sätt historiskt resultat. Joe Biden blir USAs 46:e president och avsätter för första gången på 28 år den sittande presidenten. Samtidigt blir Kamala Harris den första kvinnan och den första afroamerikanen på vice presidentposten. Glastaket spräcktes. Det var inte bara resultatet som var historiskt, utan även valdeltagandet. Röstningsprocenten var dryga 66 %. Det är det högsta valdeltagandet i USA sedan år 1900.

 

Anmärkningsvärt är att sittande president Donald Trump med sina 73,5 miljoner röster fick det näst största antal röster någonsin i ett presidentval i USA. Detta trots att nästan 250 000 amerikaner dött i coronapandemins sviter.

 

Nu kan vi ändå konstatera att Biden vann med en klar majoritet – 306 elektorer och 79,5 miljoner röster. Trumps agerande efter valet förefaller för varje dag som går allt mer obegripligt. Aldrig tidigare har man sett att maktbytet varit så här svårt i USA. Trump fortsätter hävda att valet inte gått rätt till, fastän det inte finns något som tyder på detta. Vi är säkert många som förvånar oss över att t.ex. försvarsministern och amerikanska cybersäkherhetschefen visats på dörren.

 

Den här veckan släppte också president Barack Obama första delen av sina memoarer. Jag väntar med spännig på att läsa boken. Obama skriver bland annat om hur svårt presidentskapet var för honom när republikanerna vägrade samarbeta över partigränserna. Mycket tyder på att det inte heller kommer att bli lätt för president Biden, ifall republikanerna behåller majoriteten i senaten som det nu ser ut. Samtidigt har Biden varit mycket tydlig med att han vill få ordning på coronasituationen och vill vara hela USA:s president. Jag önskar honom stort lycka till i arbete att försöka ena det amerikanska folket och ser fram emot att USA nu återvänder till Parisavtalet och andra viktiga bord på den internationella arenan.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50