Henriksson om lagändring gällande olaga hot: Ett viktigt steg i att bekämpa riktade trakasserier

20.11.2020 kl. 16:10
Trakasserier och hot mot olika yrkesgrupper har ökat under den senaste tiden. Regeringen gav denna vecka  ett förslag om att ändra strafflagen så att olaga hot hör under allmänt åtal om gärningen riktas mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag.

Det handlar bland annat om olaga hot som riktar sig mot personal inom vårdbranschen och kundbetjäning, men också politiker, journalister, forskare, domare och åklagare. Förslaget har beretts på justitieministeriet under justitieminister Henrikssons ledning.

- Riktade trakasserier och hot av olika slag måste tas på största allvar.  Hela vår samhällsordning bygger på att våra myndigheter och våra domstolar kan agera fritt. Att personalen inom vårdbranschen och kundbetjäning inte ska behöva stå ut med trakasserier och hot. Och att politiker vågar säga sin åsikt och att journalisterna vågar granska känsliga ämnen. Därför är detta lagförslag ytterst viktigt.  En utvidgning av åtalsrätten för olaga hot förbättrar offrets ställning och myndigheternas möjligheter att ingripa, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Olaga hot betyder att en person hotar en annan person med en brottslig gärning så att den som hotas har orsak att vara rädd för att hans eller hennes personliga säkerhet eller egendom utsätts för allvarlig fara. Lagförslaget förverkligar regeringsprogrammets målsättning att i högre grad än i dag systematiskt ingripa i sådana trakasserier eller hot som hotar yttrandefriheten, myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen. Förslaget har sitt ursprung i de  rekommendationer som gavs av en arbetsgrupp som leddes av ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen. Arbetsgruppens uppgift var att utarbeta förslag för att effektivare få bukt med hatretorik.

- Diskussionsklimatet speciellt på sociala media har blivit sämre. Det är särskilt på nätet som trakasserierna och hatpratet får utrymme. Man säger saker som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Det känns som att man på nätet kan vräka ur sig vad som helst utan att tänka på hur det påverkar andra. Det här är en samhällsutveckling som inte kan accepteras, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00