Barn och unga bör få hjälp med psykisk ohälsa i rätt tid

18.11.2020 kl. 18:20
Denna vecka uppmärksammas veckan för psykisk ohälsa. Den riksomfattande veckan firas alltid i november. Temat för i år är ”Hur vet man?” där syftet är att uppmuntra människor till att reflektera över sitt eget välbefinnande och söka hjälp i rätt tid. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) understöder kampanjen.

- Den psykiska ohälsan i Finland är en stor mänsklig och samhällsekonomisk utmaning. Varannan person drabbas av psykisk ohälsa någon gång under sitt liv och därför är det oerhört viktigt att vi ingriper i ett tidigt skede innan problemen hopar sig, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi uttrycker sin oro för elev- och studerandevården. Under koronaepidemin har psykisk ohälsa och inlärningsproblem bland barn och unga ökat och behovet av stöd är nu större än vanligt. Utmaningen blir inte lättare av att man i flera kommuner flyttat över personal från elevvården till coronatester och -spårning. Särskilt svår är situationen för barn och unga som redan före krisen led av psykisk skörhet.

- De unga behöver nu mera hjälp än vanligt och bristen på i synnerhet svenskspråkiga terapeuter har varit ett faktum under en längre tid. Utbildningsplatserna för psykoterapeuter måste utvidgas och utbildningen göras kostnadsfri för den studerande. Även lågtröskeltjänster som chattar måste utvecklas och stödas, speciellt på svenska. Åtgärder behövs och det är glädjande att se att regeringen nu gör tydliga satsningar på den psykiska hälsan, säger Rehn-Kivi.

Mentalvårdsstrategin som överläts till social- och hälsovårdsministeriet i våras ska förbättra tillgången till psykoterapi och förebyggande psykosociala behandlingar inom primärvården. Också medborgarinitiativet om terapigaranti som ska behandlas i samband med vårdgarantin kommer förhoppningsvis snart till behandling i riksdagen.

- Bland unga är ändå det viktigaste att kunna få stöd och förståelse av föräldrar, i skolan eller av andra trygga vuxna i närkretsen. Arbetet för att förhindra alla slag av mobbning måste också fortsätta, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30