Det konstaterar SFP:s riksdagsledamot Mikko Ollikainen efter att utkastet till den första riksomfattande trafiksystemplan offentliggjordes på tisdagen. Ollikainen har varit SFP:s representant i den parlamentariska arbetsgrupp som följt arbetet med den långsiktiga planen, som sträcker sig fram till år 2032.
- Alla färdmedel på land, till havs, i luften och till och med under jordytan, berörs. Planen beskriver bra nuläget men även vilka utmaningar vi har för att kommunikationerna ska fungera smidigare, till exempel för att mätta näringslivets behov men också hur vi tar oss till och från jobbet, säger Mikko Ollikainen.
Flera större samhälleliga trender ska beaktas då framtidens infrasatsningar planeras, bland annat urbaniseringen, ändringar i befolkningsstrukturen, klimatförändringen, trafiksäkerheten men också effekterna av coronan. Även de regionala skillnaderna spelar in och de har beaktats.
- I nuläget är det omöjligt att säga exakt vilka effekterna blir av coronan i framtiden, till exempel då det gäller sätten hur vi rör oss, var vi utför vårt jobb, hur vi tillbringar vår fritid och hur varor rör sig. Trafiksystemplanen granskas vart fjärde år och om coronan visar sig ha haft stora effekter på hur vi rör oss så märks det säkert då, säger Ollikainen.
I planen ingår en finansieringsram på hur infrastrukturpengarna ska fördelas under perioden. Största delen av medlen kanaliseras till att hålla basinfrastrukturen i skick, vilket gläder Ollikainen.
- Reparationsskulden har vuxit massor under de senaste 20 åren. Tack vare de tilläggsatsningar som kommer att göras kommer reparationsskulden att kunna minskas märkbart. Tendensen är den rätta men behovet är fortsättningsvis enormt. Pengar finns också för helt nya vägsträckor.
Förutom skrivningar om vägar, rälstrafik, cykel- och gångbanor, farleder, hamnar, flygfält och kollektivtrafik fokuseras även en hel del på digitaliseringens möjligheter. Det kan handla om att samla in information digitalt med tanke på vägunderhållet vintertid men digitaliseringen kan även vara till stor nytta med tanke på hur logistiken kring varutransporter kan förbättras så att allt färre långtradare kör tomma.
- Vi i Finland kunde ha varit betydligt bättre på att söka finansiering till infrastrukturprojekt via EU. Tack vare den här planen ges nu bättre nycklar till det.
- Alla delar i planen är viktiga men själv har jag flera gånger poängterat exportindustrins betydelse och behov samt förbindelserna till utlandet, såväl till lands, till havs som via luften. Skärgårdstrafiken har också fått extra uppmärksamhet. I ett parlamentariskt arbete finns alltid saker som man skulle ha velat ha annorlunda men det handlar också om kompromisser och i det stora hela har vi all orsak att vara nöjda.
Den riksomfattande trafiksystemplanen går nu ut på utlåtanderunda. Tanken är att den godkänns av riksdagen i vår.
Mycket viktiga skrivningar i nya trafikplanen
17.11.2020 kl. 16:10
Utkastet till ny trafikplan är det viktigaste dokumentet kring vår infrastruktur på mycket länge, kanske någonsin. Den handlar om en nödvändig för att inte säga en mycket efterlängtad plan, som berör allas vardag på flera sätt.
Gruppanföranden |
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen
Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30
Remissdebatt om budgetförslaget 2009
Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45
Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar
Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15
Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012
Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
