Mycket viktiga skrivningar i nya trafikplanen

17.11.2020 kl. 16:10
Utkastet till ny trafikplan är det viktigaste dokumentet kring vår infrastruktur på mycket länge, kanske någonsin. Den handlar om en nödvändig för att inte säga en mycket efterlängtad plan, som berör allas vardag på flera sätt.

Det konstaterar SFP:s riksdagsledamot Mikko Ollikainen efter att utkastet till den första riksomfattande trafiksystemplan offentliggjordes på tisdagen. Ollikainen har varit SFP:s representant i den parlamentariska arbetsgrupp som följt arbetet med den långsiktiga planen, som sträcker sig fram till år 2032.

- Alla färdmedel på land, till havs, i luften och till och med under jordytan, berörs. Planen beskriver bra nuläget men även vilka utmaningar vi har för att kommunikationerna ska fungera smidigare, till exempel för att mätta näringslivets behov men också hur vi tar oss till och från jobbet, säger Mikko Ollikainen.

Flera större samhälleliga trender ska beaktas då framtidens infrasatsningar planeras, bland annat urbaniseringen, ändringar i befolkningsstrukturen, klimatförändringen, trafiksäkerheten men också effekterna av coronan. Även de regionala skillnaderna spelar in och de har beaktats.

- I nuläget är det omöjligt att säga exakt vilka effekterna blir av coronan i framtiden, till exempel då det gäller sätten hur vi rör oss, var vi utför vårt jobb, hur vi tillbringar vår fritid och hur varor rör sig. Trafiksystemplanen granskas vart fjärde år och om coronan visar sig ha haft stora effekter på hur vi rör oss så märks det säkert då, säger Ollikainen.

I planen ingår en finansieringsram på hur infrastrukturpengarna ska fördelas under perioden. Största delen av medlen kanaliseras till att hålla basinfrastrukturen i skick, vilket gläder Ollikainen.

- Reparationsskulden har vuxit massor under de senaste 20 åren. Tack vare de tilläggsatsningar som kommer att göras kommer reparationsskulden att kunna minskas märkbart. Tendensen är den rätta men behovet är fortsättningsvis enormt. Pengar finns också för helt nya vägsträckor.

Förutom skrivningar om vägar, rälstrafik, cykel- och gångbanor, farleder, hamnar, flygfält och kollektivtrafik fokuseras även en hel del på digitaliseringens möjligheter. Det kan handla om att samla in information digitalt med tanke på vägunderhållet vintertid men digitaliseringen kan även vara till stor nytta med tanke på hur logistiken kring varutransporter kan förbättras så att allt färre långtradare kör tomma.

- Vi i Finland kunde ha varit betydligt bättre på att söka finansiering till infrastrukturprojekt via EU. Tack vare den här planen ges nu bättre nycklar till det.

- Alla delar i planen är viktiga men själv har jag flera gånger poängterat exportindustrins betydelse och behov samt förbindelserna till utlandet, såväl till lands, till havs som via luften. Skärgårdstrafiken har också fått extra uppmärksamhet. I ett parlamentariskt arbete finns alltid saker som man skulle ha velat ha annorlunda men det handlar också om kompromisser och i det stora hela har vi all orsak att vara nöjda.

Den riksomfattande trafiksystemplanen går nu ut på utlåtanderunda. Tanken är att den godkänns av riksdagen i vår.
 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00