Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.

11.11.2020 kl. 14:59
Gruppanförande 11.11.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Som flera av oss redan har konstaterat debatterar vi utrikes- och säkerhetspolitiken i ett mycket intressant världspolitiskt läge. Biden–Harris har vunnit det amerikanska valet och förväntningarna på att nya vindar ska blåsa i det internationella samarbetet är – helt berättigat – stora.

Det känns faktiskt lite lättare att andas nu. Tron på mänskligheten, människovärdet och det respektfulla samtalet – en gnista av hopp – syns redan på den politiska himlen. Utrikesminister Haavistos referens till bildkonstnären Magnus Enckell kan vi inte annat än innerligt hålla med om. Finland kan inte isolera sig!

 

Det ligger i Finlands intresse att det regelbaserade internationella systemet stärks – detta efter flera år av avsiktlig destabilisering.

I redogörelsen motiveras varför FN är viktigt, liksom samarbetsstrukturerna inom EU. Vi kan välkomna att Joe Biden lovat att USA återkommer med i klimatsamarbetet inom ramen för Parisavtalet. Det är också en viktig signal för investeringar i utsläppsfri energiproduktion.

 

Finland lägger stark tonvikt vid att aktivt främja de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och jämställdheten i alla bilaterala och multilaterala sammanhang. All utrikes- och säkerhetspolitisk verksamhet måste ha mänskliga rättigheter som grund. För SFP och Svenska riksdagsgruppen är detta en helt fundamental utgångspunkt.

 

Redogörelsen visar också med önskvärd tydlighet att utrikes- och säkerhetspolitiken har en bred agenda. I dagens läge handlar det om hela basen för hållbar utveckling och demokrati. Ett centralt mål är även jämställdheten, att öka kvinnors och flickors politiska och ekonomiska delaktighet, samt att stärka deras roll i fredsprocesser och krishantering.

Den nordiska referensramen har ytterligare ökat i betydelse. Det är här vi hör hemma. Norden ökar vår trovärdighet. Inte minst i biståndssamarbetet. Det säkerhetspolitiska samarbetet särskilt mellan Finland och Sverige har fördjupats och här ser vi inte så mycket gränser mera.

Vi bör förstå att Norden är ett tilltalande brand var som helst på den internationella arenan. Det lönar sig för oss att agera tillsammans i en instabil internationell omvärld.

Finland är särskilt utsatt för förändringar i säkerhetsläget kring Östersjön. Ett centralt mål är att öka stabiliteten och minska de militära spänningarna i Östersjöområdet.

Vi ska också söka miljömässigt hållbara lösningar för den känsliga arktiska regionen.

 

Redogörelsens har tydliga skrivningar om betydelsen av EU som en stark och handlingskraftig internationell aktör och ledare. Det förutsätter en större vilja till gemensamma beslut och förståelse för att det behövs ett gemensamt ansvar för exempelvis migrationspolitiken.

 

Ärade talman,

I redogörelsen understryks att Finland vårdar sig om sina bilaterala relationer. Förenta staterna roll har betonats, men vi ska också ha fungerande relationer till vår östra granne Ryssland.

EU bör vara starkt när det gäller sanktioner till följd av den oacceptabla annekteringen av Krim. Minskavtalen, som syftar till att lösa konflikten i östra Ukraina, ska verkställas fullt ut. Det är en förutsättning för att relationerna mellan EU och Ryssland ska kunna utvärderas på nytt.

Finlands hållning till försvarsalliansen Nato ändrar inte i den aktuella redogörelsen. Vi vill även i fortsättningen upprätthålla en nationell rörelsefrihet och bevara valmöjligheten. Det här inbegriper en möjlighet att ansöka om medlemskap i Nato.

 

Vår planet är gemensam. Just nu går det massiva resurser till att motverka COVID-19-pandemin. Vi har en klimatförändring på gång som kräver brådskande åtgärder. Här är sanningen tydligare än någonsin att ingen stat eller grupp av stater ensam kan lösa de stora globala utmaningarna.

Det är viktigt för finländsk utrikespolitik, att vi söker oss till länder och sammanslutningar med likasinnad vilja att ta sig an de akuta internationella problemen.

Det breda perspektivet på säkerheten behövs. Vi lever i en värld där hybridpåverkan har ökat och attacker mot demokratins institutioner och fake news – som rider på att sprida oro, rädsla och hat – har blivit ett allt större hot.

Statsrådets redogörelse bjuder på en realistisk och aktuell analys av omvärlden. Fastän utmaningarna i världen är komplexa ska Finland inte vara rädd att uttala och erbjuda de lösningar som behövs.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00