Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.

11.11.2020 kl. 14:59
Gruppanförande 11.11.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Som flera av oss redan har konstaterat debatterar vi utrikes- och säkerhetspolitiken i ett mycket intressant världspolitiskt läge. Biden–Harris har vunnit det amerikanska valet och förväntningarna på att nya vindar ska blåsa i det internationella samarbetet är – helt berättigat – stora.

Det känns faktiskt lite lättare att andas nu. Tron på mänskligheten, människovärdet och det respektfulla samtalet – en gnista av hopp – syns redan på den politiska himlen. Utrikesminister Haavistos referens till bildkonstnären Magnus Enckell kan vi inte annat än innerligt hålla med om. Finland kan inte isolera sig!

 

Det ligger i Finlands intresse att det regelbaserade internationella systemet stärks – detta efter flera år av avsiktlig destabilisering.

I redogörelsen motiveras varför FN är viktigt, liksom samarbetsstrukturerna inom EU. Vi kan välkomna att Joe Biden lovat att USA återkommer med i klimatsamarbetet inom ramen för Parisavtalet. Det är också en viktig signal för investeringar i utsläppsfri energiproduktion.

 

Finland lägger stark tonvikt vid att aktivt främja de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och jämställdheten i alla bilaterala och multilaterala sammanhang. All utrikes- och säkerhetspolitisk verksamhet måste ha mänskliga rättigheter som grund. För SFP och Svenska riksdagsgruppen är detta en helt fundamental utgångspunkt.

 

Redogörelsen visar också med önskvärd tydlighet att utrikes- och säkerhetspolitiken har en bred agenda. I dagens läge handlar det om hela basen för hållbar utveckling och demokrati. Ett centralt mål är även jämställdheten, att öka kvinnors och flickors politiska och ekonomiska delaktighet, samt att stärka deras roll i fredsprocesser och krishantering.

Den nordiska referensramen har ytterligare ökat i betydelse. Det är här vi hör hemma. Norden ökar vår trovärdighet. Inte minst i biståndssamarbetet. Det säkerhetspolitiska samarbetet särskilt mellan Finland och Sverige har fördjupats och här ser vi inte så mycket gränser mera.

Vi bör förstå att Norden är ett tilltalande brand var som helst på den internationella arenan. Det lönar sig för oss att agera tillsammans i en instabil internationell omvärld.

Finland är särskilt utsatt för förändringar i säkerhetsläget kring Östersjön. Ett centralt mål är att öka stabiliteten och minska de militära spänningarna i Östersjöområdet.

Vi ska också söka miljömässigt hållbara lösningar för den känsliga arktiska regionen.

 

Redogörelsens har tydliga skrivningar om betydelsen av EU som en stark och handlingskraftig internationell aktör och ledare. Det förutsätter en större vilja till gemensamma beslut och förståelse för att det behövs ett gemensamt ansvar för exempelvis migrationspolitiken.

 

Ärade talman,

I redogörelsen understryks att Finland vårdar sig om sina bilaterala relationer. Förenta staterna roll har betonats, men vi ska också ha fungerande relationer till vår östra granne Ryssland.

EU bör vara starkt när det gäller sanktioner till följd av den oacceptabla annekteringen av Krim. Minskavtalen, som syftar till att lösa konflikten i östra Ukraina, ska verkställas fullt ut. Det är en förutsättning för att relationerna mellan EU och Ryssland ska kunna utvärderas på nytt.

Finlands hållning till försvarsalliansen Nato ändrar inte i den aktuella redogörelsen. Vi vill även i fortsättningen upprätthålla en nationell rörelsefrihet och bevara valmöjligheten. Det här inbegriper en möjlighet att ansöka om medlemskap i Nato.

 

Vår planet är gemensam. Just nu går det massiva resurser till att motverka COVID-19-pandemin. Vi har en klimatförändring på gång som kräver brådskande åtgärder. Här är sanningen tydligare än någonsin att ingen stat eller grupp av stater ensam kan lösa de stora globala utmaningarna.

Det är viktigt för finländsk utrikespolitik, att vi söker oss till länder och sammanslutningar med likasinnad vilja att ta sig an de akuta internationella problemen.

Det breda perspektivet på säkerheten behövs. Vi lever i en värld där hybridpåverkan har ökat och attacker mot demokratins institutioner och fake news – som rider på att sprida oro, rädsla och hat – har blivit ett allt större hot.

Statsrådets redogörelse bjuder på en realistisk och aktuell analys av omvärlden. Fastän utmaningarna i världen är komplexa ska Finland inte vara rädd att uttala och erbjuda de lösningar som behövs.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00