Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.

11.11.2020 kl. 14:59
Gruppanförande 11.11.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Som flera av oss redan har konstaterat debatterar vi utrikes- och säkerhetspolitiken i ett mycket intressant världspolitiskt läge. Biden–Harris har vunnit det amerikanska valet och förväntningarna på att nya vindar ska blåsa i det internationella samarbetet är – helt berättigat – stora.

Det känns faktiskt lite lättare att andas nu. Tron på mänskligheten, människovärdet och det respektfulla samtalet – en gnista av hopp – syns redan på den politiska himlen. Utrikesminister Haavistos referens till bildkonstnären Magnus Enckell kan vi inte annat än innerligt hålla med om. Finland kan inte isolera sig!

 

Det ligger i Finlands intresse att det regelbaserade internationella systemet stärks – detta efter flera år av avsiktlig destabilisering.

I redogörelsen motiveras varför FN är viktigt, liksom samarbetsstrukturerna inom EU. Vi kan välkomna att Joe Biden lovat att USA återkommer med i klimatsamarbetet inom ramen för Parisavtalet. Det är också en viktig signal för investeringar i utsläppsfri energiproduktion.

 

Finland lägger stark tonvikt vid att aktivt främja de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och jämställdheten i alla bilaterala och multilaterala sammanhang. All utrikes- och säkerhetspolitisk verksamhet måste ha mänskliga rättigheter som grund. För SFP och Svenska riksdagsgruppen är detta en helt fundamental utgångspunkt.

 

Redogörelsen visar också med önskvärd tydlighet att utrikes- och säkerhetspolitiken har en bred agenda. I dagens läge handlar det om hela basen för hållbar utveckling och demokrati. Ett centralt mål är även jämställdheten, att öka kvinnors och flickors politiska och ekonomiska delaktighet, samt att stärka deras roll i fredsprocesser och krishantering.

Den nordiska referensramen har ytterligare ökat i betydelse. Det är här vi hör hemma. Norden ökar vår trovärdighet. Inte minst i biståndssamarbetet. Det säkerhetspolitiska samarbetet särskilt mellan Finland och Sverige har fördjupats och här ser vi inte så mycket gränser mera.

Vi bör förstå att Norden är ett tilltalande brand var som helst på den internationella arenan. Det lönar sig för oss att agera tillsammans i en instabil internationell omvärld.

Finland är särskilt utsatt för förändringar i säkerhetsläget kring Östersjön. Ett centralt mål är att öka stabiliteten och minska de militära spänningarna i Östersjöområdet.

Vi ska också söka miljömässigt hållbara lösningar för den känsliga arktiska regionen.

 

Redogörelsens har tydliga skrivningar om betydelsen av EU som en stark och handlingskraftig internationell aktör och ledare. Det förutsätter en större vilja till gemensamma beslut och förståelse för att det behövs ett gemensamt ansvar för exempelvis migrationspolitiken.

 

Ärade talman,

I redogörelsen understryks att Finland vårdar sig om sina bilaterala relationer. Förenta staterna roll har betonats, men vi ska också ha fungerande relationer till vår östra granne Ryssland.

EU bör vara starkt när det gäller sanktioner till följd av den oacceptabla annekteringen av Krim. Minskavtalen, som syftar till att lösa konflikten i östra Ukraina, ska verkställas fullt ut. Det är en förutsättning för att relationerna mellan EU och Ryssland ska kunna utvärderas på nytt.

Finlands hållning till försvarsalliansen Nato ändrar inte i den aktuella redogörelsen. Vi vill även i fortsättningen upprätthålla en nationell rörelsefrihet och bevara valmöjligheten. Det här inbegriper en möjlighet att ansöka om medlemskap i Nato.

 

Vår planet är gemensam. Just nu går det massiva resurser till att motverka COVID-19-pandemin. Vi har en klimatförändring på gång som kräver brådskande åtgärder. Här är sanningen tydligare än någonsin att ingen stat eller grupp av stater ensam kan lösa de stora globala utmaningarna.

Det är viktigt för finländsk utrikespolitik, att vi söker oss till länder och sammanslutningar med likasinnad vilja att ta sig an de akuta internationella problemen.

Det breda perspektivet på säkerheten behövs. Vi lever i en värld där hybridpåverkan har ökat och attacker mot demokratins institutioner och fake news – som rider på att sprida oro, rädsla och hat – har blivit ett allt större hot.

Statsrådets redogörelse bjuder på en realistisk och aktuell analys av omvärlden. Fastän utmaningarna i världen är komplexa ska Finland inte vara rädd att uttala och erbjuda de lösningar som behövs.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00