Var stolt över ditt språk!

07.11.2020 kl. 12:00
Första veckan i november firar vi Svenska veckan som kulminerar i Svenska dagen.

Då jag växte upp i Jakobstad tyckte jag inte att det var så märkligt med Svenska dagen. Vi hade ju ”svenska dagen” i praktiken varje dag i min hemstad. Men med åren har insikten infunnit sig. Svenska dagen är verkligen värd att uppmärksammas och firas. Finland har allt sedan sin självständighet varit ett land vars identitet byggs på fler än bara ett språk. I vår första grundlag som skrevs år 1919, slogs det fast att finska och svenska är Finlands nationalspråk. Ett folk men två språk. Svenska dagen däremot är äldre än både nationen Finland och grundlagen – den firades faktiskt första gången redan år 1908.

 

När jag tänker på svenskans betydelse för mig minns jag den gång då jag fem år gammal fick uppleva hur det känns att inte bli förstådd. Jag hade blivit intagen på öronkliniken i Helsingfors för en operation, och min mamma var tvungen att vara på jobb i Jakobstad. Jag låg en vecka i ett rum med flera andra barn, som alla talade finska. Det klarade jag ännu på något sätt av, men när inte heller flera av sjukskötarna förstod svenska, då kändes det illa. Så liten som jag var, fick jag försöka göra mig förstådd på den finska jag dittills lärt mig hos mormor och morfar i Kalajoki. Jag tror att det är många av oss med svenska som modersmål som varit med om något liknande någon gång under livet.

 

Att få tala sitt modersmål handlar om mycket mer än bara ett språk och kommunikation. Det handlar om identitet och kultur. Det handlar om trygghet, det handlar om förståelse. Det är en av grundstenarna i livet och en viktig grundläggande rättighet. Vi ska värna om vårt modersmål och för Finlands tvåspråkighet och vår plats i den nordiska gemenskapen. Vi ska vara stolta över vårt modersmål.

 

Som justitieminister har jag många viktiga språkfrågor på mitt bord. Som bäst pågår arbetet med en uppdatering av nationalspråksstrategin. Målet för den nya nationalspråksstrategin är att garantera rätten till service på både finska och svenska i vårt land. Vi kommer även att se på hur tillgången till svenskspråkig arbetskraft kan säkerställas och hur digitaliseringen påverkar de språkliga rättigheterna. En annan viktig fråga som hör tätt ihop med det här är språkklimatet. Justitieministeriet lanserade i måndags en kampanj med syftet att förbättra språkklimatet och öka förståelsen och känslan av samhörighet människor emellan.

 

Jag är glad över att Tim Sparv, kapten för Finlands herrlandslag i fotboll Huuhkajat, medverkar i vår kampanj. Han är en viktig förebild för många unga finländare. Därför är det väldigt viktigt att han i kampanjen betonar att man speciellt som ung ska våga tala det andra inhemska språket – man behöver inte kunna ett språk perfekt för att kunna tala det.

 

För landets fortsatta tvåspråkighet är också skolan och tillgången till media på svenska synnerligen central.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00