Glysofat, läkare, pälsdjur och Kraft

01.11.2020 kl. 09:39
Miljöfrågor väcker ofta starka reaktioner hos oss österbottningar.

Av den orsaken, föga överraskande, upprörde nyheten om Forststyrelsens användning av glyfosat i den österbottniska skärgården nyligen många. Bland annat 700 kvadratmeter i Norrnäs och 90 kvadratmeter i Töjby har blivit besprutat med ämnet, som bland annat naturresursinstitutet LUKE konstaterat vara speciellt giftigt för våra vattendrag.

Att i bekämpning av vresros använda sig av ett ämne som riskerar att förgifta annan växtlighet, till exempel havtornsbuskar, och även sköljas ner i vattendragen är ifrågasättbart då det finns andra metoder att använda sig av.  Myndigheternas ansvar är att värna och skydda naturen.

Som en följd av Forststyrelsens ageranden lämnade jag in en skriftlig fråga till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä med frågeställningen varför myndigheter inte bär samma ansvar som medborgare om vår natur.

Svaret, som anlände för några dagar sen, innehöll konstaterande om att Forststyrelsen till största delen utför vresrosbekämpningen mekaniskt, men att denna metod inte alltid är tillräcklig.  I svaret sades även att Forststyrelsen har samma rättigheter och skyldigheter när det gäller användning av växtskyddsmedel som växtskyddsmedelsanvändare och att man ska värna om den inhemska naturens mångfald.

Tillit är A och O gällande naturskydd. Forststyrelsens agerande i skärgården leder till en större fråga om naturskyddsprogram överlag. När naturskyddsprogram inrättas förväntar sig lokalbefolkningen att myndigheterna ska sköta om skärgården och dess mångfald med lika stor omsorg som de själva gjort i århundranden. Här finns det att jobba med, på flera plan.

En annan skriftlig fråga ställde jag åt en kultur- och vetenskapsminister Annika Saarikko gällande antalet studieplatser till läkarutbildningen och hur jämlik vård ska kunna garanteras till alla. Ifjol fanns det närmare 300 ofyllda läkartjänster i hälsovårdscentralerna i landet, även svenskspråkiga sådana.

I svaret sades att studieplatserna till läkarutbildningen har ökat och kommer att fortsätta öka – även fler har examinerats, men en större fråga är hur man ska få de unga läkarna att intressera sig för en karriär som hälsocentralsläkare. Många söker sig nu till den privata sidan.

Avslutningsvis två positiva saker för nejden. Den hårt drabbade, och för österbottniska landsbygden så viktiga, pälsdjursbranschen fick i torsdags beslut om ett välbehövligt stöd. Pälsdjursuppfödarna kan nu få ett stöd på 80 000 euro totalt. I tider som dessa måste företagens överlevnad stödas.

I lagspel är det alltid svårt att stiga till nästa nivå men genom en jämn och stark insats hela säsongen gjorde Krafts herrlag det. Grattis till platsen i division 2.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00