Glysofat, läkare, pälsdjur och Kraft

01.11.2020 kl. 09:39
Miljöfrågor väcker ofta starka reaktioner hos oss österbottningar.

Av den orsaken, föga överraskande, upprörde nyheten om Forststyrelsens användning av glyfosat i den österbottniska skärgården nyligen många. Bland annat 700 kvadratmeter i Norrnäs och 90 kvadratmeter i Töjby har blivit besprutat med ämnet, som bland annat naturresursinstitutet LUKE konstaterat vara speciellt giftigt för våra vattendrag.

Att i bekämpning av vresros använda sig av ett ämne som riskerar att förgifta annan växtlighet, till exempel havtornsbuskar, och även sköljas ner i vattendragen är ifrågasättbart då det finns andra metoder att använda sig av.  Myndigheternas ansvar är att värna och skydda naturen.

Som en följd av Forststyrelsens ageranden lämnade jag in en skriftlig fråga till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä med frågeställningen varför myndigheter inte bär samma ansvar som medborgare om vår natur.

Svaret, som anlände för några dagar sen, innehöll konstaterande om att Forststyrelsen till största delen utför vresrosbekämpningen mekaniskt, men att denna metod inte alltid är tillräcklig.  I svaret sades även att Forststyrelsen har samma rättigheter och skyldigheter när det gäller användning av växtskyddsmedel som växtskyddsmedelsanvändare och att man ska värna om den inhemska naturens mångfald.

Tillit är A och O gällande naturskydd. Forststyrelsens agerande i skärgården leder till en större fråga om naturskyddsprogram överlag. När naturskyddsprogram inrättas förväntar sig lokalbefolkningen att myndigheterna ska sköta om skärgården och dess mångfald med lika stor omsorg som de själva gjort i århundranden. Här finns det att jobba med, på flera plan.

En annan skriftlig fråga ställde jag åt en kultur- och vetenskapsminister Annika Saarikko gällande antalet studieplatser till läkarutbildningen och hur jämlik vård ska kunna garanteras till alla. Ifjol fanns det närmare 300 ofyllda läkartjänster i hälsovårdscentralerna i landet, även svenskspråkiga sådana.

I svaret sades att studieplatserna till läkarutbildningen har ökat och kommer att fortsätta öka – även fler har examinerats, men en större fråga är hur man ska få de unga läkarna att intressera sig för en karriär som hälsocentralsläkare. Många söker sig nu till den privata sidan.

Avslutningsvis två positiva saker för nejden. Den hårt drabbade, och för österbottniska landsbygden så viktiga, pälsdjursbranschen fick i torsdags beslut om ett välbehövligt stöd. Pälsdjursuppfödarna kan nu få ett stöd på 80 000 euro totalt. I tider som dessa måste företagens överlevnad stödas.

I lagspel är det alltid svårt att stiga till nästa nivå men genom en jämn och stark insats hela säsongen gjorde Krafts herrlag det. Grattis till platsen i division 2.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35