Nordiska ordförandeskapet 2021 ska prioritera beredskap, integration och hållbarhet

27.10.2020 kl. 17:21
Finland tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 1.1.2021.

Ordförandeskapets linjedragningar behandlas brett under den här veckan som vanligtvis är en supervecka för nordiskt samarbete, nämligen Nordiska rådets Session. På grund av coronapandemin behandlas ordförandeskapet ändå genom en mängd virtuella möten.


- Jag ser mycket framemot att Finland vid årsskiftet ta över ordförandeskapet. De nordiska samtalen på politisk nivå, både formella och informella, har varit tätare än på många, som följd av coronapandemin. Det är nu viktigt att vi under ordförandeskapet håller upp den täta kontakten, som uppstått, men även klarar av att se till att samtalen utmynnar i något konkret. Målsättningen är bland annat att granska hur vi kan utveckla vårt samarbete kring bättre beredskap inför framtida kriser, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

Statsminister Marin presenterade idag ordförandeskapsprogrammet 2021 för de övriga nordiska statsministrarna och Nordiska Rådets presidium. Minister Blomqvist för sin del presenterade budget för 2021 för Nordiska Rådets presidium och de nordiska samarbetsministrarna.

- Under det finländska ordförandeskapet vill vi med hög ambitionsnivå föra vidare målsättningarna om att göra Norden till världens mest integrerade och hållbara region. Den närmaste framtiden präglas av osäkerhet på grund av coronapandemin. Trots det är det lika viktigt som förut att människor och företag kan verka fritt inom Norden och att vi tillsammans hanterar klimatkrisen, som inte ser gränser. Under ordförandeskapet kommer vi att ha speciellt tre prioriteringsområden: ett konkurrenskraftigt Norden, ett grönt Norden och ett socialt hållbart Norden, säger minister Blomqvist.
 
Finlands ordförandeskapsprogram i sin helhet: 

https://pub.norden.org/politiknord2020-709/

 

 

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35