Hälsa och arbete i fokus

18.10.2020 kl. 10:47
Inledningsvis vill jag passa på att tacka all hälsovårdspersonal samt alla andra som alltjämt orkar uppmuntra varandra och kämpa mot den gemensamma osynliga fienden coronaviruset.

Den svåra situationen i bl.a. Vasaregionen men även på övriga håll i landet kräver såväl stor flexibilitet av olika grupper som disciplin att på personligt plan följa rekommendationer. Vi bör vara på vår vakt även i regioner som för tillfället har läget väl under kontroll. Tillsammans har vi alla möjligheter att klara denna kris.

 

Under senaste två veckor i riksdagen har fokus förutom på åtgärder relaterat till korona även legat på budgeten för år 2021, som faktiskt innehåller flera åtgärdshelheter som ger hopp och framtidstro för finländare i alla åldrar och i olika livssituationer.

Budgeten fokuserar på hälsa och arbete och innehåller bl.a. flera akuta krisåtgärder och satsningar på framtiden; elskatten för industrin sänks till EU:s miniminivå, för att stärka exportindustrins konkurrenskraft fortsätter halveringen av farledsavgifterna, med hjälp av det nya tilläggsavdraget i beskattningen uppmuntras företag att bedriva forskningssamarbete med högskolor och universitet och småföretagare stöds genom en höjning av momsgränsen. Dessutom styrs mer resurser till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, och hundratals miljoner satsas på barn och unga bland annat genom en sänkning av dagisavgifterna.

Budgetrian innebar även beslut om åtgärder som försäkrar att vi uppnår mellanmålsättningen på 30 000 nya arbetsplatser och regeringen kommer även att fatta ytterligare beslut, vars sysselsättningseffekter är hela 50 000 arbetsplatser till. Coronan har tyvärr drabbat sysselsättningen särskilt bland unga kvinnor och det är därför glädjande att regeringen har förbundit sig till att granska kommande sysselsättningsåtgärder även med tanke på jämställdheten mellan könen.

Vidare innehåller budgeten målmedvetna steg som garanterar att Finland även i fortsättningen är en internationellt attraktiv plats för utbildning, forskning och innovationer. Faktorer som ökar Finlands attraktivitet bland utländska investerare är bland annat trygghet, jämställdhet, god utbildning och ett fungerande rättssystem. 

Även diskussioner med ministerier kring hur vi i Österbotten kan bidra med goda projekt kopplat till återhämtningen inom EU har kommit väl igång. För Södra Österbottens del finns alla möjlighet bl.a. kring cirkulär ekonomi, biogas samt fortsättning på och vidareutveckling av tidigare Business Finland - projekt. Överlag innebär de kommande årens enorma världsomspännanande satsningar på bland annat energi- och miljöteknologi stor ny exportpotential för i synnerhet österbottniska företag. 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35