Hälsa och arbete i fokus

18.10.2020 kl. 10:47
Inledningsvis vill jag passa på att tacka all hälsovårdspersonal samt alla andra som alltjämt orkar uppmuntra varandra och kämpa mot den gemensamma osynliga fienden coronaviruset.

Den svåra situationen i bl.a. Vasaregionen men även på övriga håll i landet kräver såväl stor flexibilitet av olika grupper som disciplin att på personligt plan följa rekommendationer. Vi bör vara på vår vakt även i regioner som för tillfället har läget väl under kontroll. Tillsammans har vi alla möjligheter att klara denna kris.

 

Under senaste två veckor i riksdagen har fokus förutom på åtgärder relaterat till korona även legat på budgeten för år 2021, som faktiskt innehåller flera åtgärdshelheter som ger hopp och framtidstro för finländare i alla åldrar och i olika livssituationer.

Budgeten fokuserar på hälsa och arbete och innehåller bl.a. flera akuta krisåtgärder och satsningar på framtiden; elskatten för industrin sänks till EU:s miniminivå, för att stärka exportindustrins konkurrenskraft fortsätter halveringen av farledsavgifterna, med hjälp av det nya tilläggsavdraget i beskattningen uppmuntras företag att bedriva forskningssamarbete med högskolor och universitet och småföretagare stöds genom en höjning av momsgränsen. Dessutom styrs mer resurser till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, och hundratals miljoner satsas på barn och unga bland annat genom en sänkning av dagisavgifterna.

Budgetrian innebar även beslut om åtgärder som försäkrar att vi uppnår mellanmålsättningen på 30 000 nya arbetsplatser och regeringen kommer även att fatta ytterligare beslut, vars sysselsättningseffekter är hela 50 000 arbetsplatser till. Coronan har tyvärr drabbat sysselsättningen särskilt bland unga kvinnor och det är därför glädjande att regeringen har förbundit sig till att granska kommande sysselsättningsåtgärder även med tanke på jämställdheten mellan könen.

Vidare innehåller budgeten målmedvetna steg som garanterar att Finland även i fortsättningen är en internationellt attraktiv plats för utbildning, forskning och innovationer. Faktorer som ökar Finlands attraktivitet bland utländska investerare är bland annat trygghet, jämställdhet, god utbildning och ett fungerande rättssystem. 

Även diskussioner med ministerier kring hur vi i Österbotten kan bidra med goda projekt kopplat till återhämtningen inom EU har kommit väl igång. För Södra Österbottens del finns alla möjlighet bl.a. kring cirkulär ekonomi, biogas samt fortsättning på och vidareutveckling av tidigare Business Finland - projekt. Överlag innebär de kommande årens enorma världsomspännanande satsningar på bland annat energi- och miljöteknologi stor ny exportpotential för i synnerhet österbottniska företag. 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00