En sänkning av elskatten slår många flugor i en smäll

20.10.2020 kl. 15:10

Idag behandlas sänkningen av elskatten i riksdagen. I och med lagändringen sänks elskatten för industrin till EU:s miniminivå från och med början av 2021. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar reformen och dess positiva effekter på Finlands konkurrenskraft och på övergången till renare teknologier.
 
– Sänkningen av elskatten har en avgörande roll i att höja vår konkurrenskraft eftersom den kraftigt sänker elkostnaderna för industrin. Speciellt med tanke på den pågående pandemin och de ekonomiska utmaningar som den orsakar är det viktigare än någonsin att Finland satsar på att skapa ett gynnsamt investeringsklimat som lockar företag hit och främjar verksamhetsförutsättningarna för redan etablerad industri, säger Adlercreutz.
 
Sänkningen av elskatten sporrar också övergången från teknologier som baserar sig på förbränning till användning av utsläppsfri el. 
 
– Den här utvecklingen är enormt viktig också med tanke på att vi förbundit oss till att sluta bränna kol och på längre sikt torv. Många av de alternativ som vi behöver bygger på el – vare sig det är fråga om värmepumpar eller andra lösningar. Nu kan vi få fart på den utveckling som behövs. Det här är också ett bevis på hur klimatmål och konkurrenskraft inte skall ställas mot varandra.
 
Adlercreutz betonar även vikten av att skapa förutsägbarhet för företagen.
 
– Särskilt i krissituationer – men givetvis även i normala förhållanden – är det viktigt att främja förutsägbarheten för företagen. Stabila förhållanden skapar förutsättningar för investeringar, vilket är speciellt viktigt med tanke på vår investeringsintensiva industri och vår ekonomiska utveckling på lång sikt. Jag hoppas att detta är första steget på väg mot en långsiktig och förutsägbar industripolitik. 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00