En sänkning av elskatten slår många flugor i en smäll

20.10.2020 kl. 15:10

Idag behandlas sänkningen av elskatten i riksdagen. I och med lagändringen sänks elskatten för industrin till EU:s miniminivå från och med början av 2021. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar reformen och dess positiva effekter på Finlands konkurrenskraft och på övergången till renare teknologier.
 
– Sänkningen av elskatten har en avgörande roll i att höja vår konkurrenskraft eftersom den kraftigt sänker elkostnaderna för industrin. Speciellt med tanke på den pågående pandemin och de ekonomiska utmaningar som den orsakar är det viktigare än någonsin att Finland satsar på att skapa ett gynnsamt investeringsklimat som lockar företag hit och främjar verksamhetsförutsättningarna för redan etablerad industri, säger Adlercreutz.
 
Sänkningen av elskatten sporrar också övergången från teknologier som baserar sig på förbränning till användning av utsläppsfri el. 
 
– Den här utvecklingen är enormt viktig också med tanke på att vi förbundit oss till att sluta bränna kol och på längre sikt torv. Många av de alternativ som vi behöver bygger på el – vare sig det är fråga om värmepumpar eller andra lösningar. Nu kan vi få fart på den utveckling som behövs. Det här är också ett bevis på hur klimatmål och konkurrenskraft inte skall ställas mot varandra.
 
Adlercreutz betonar även vikten av att skapa förutsägbarhet för företagen.
 
– Särskilt i krissituationer – men givetvis även i normala förhållanden – är det viktigt att främja förutsägbarheten för företagen. Stabila förhållanden skapar förutsättningar för investeringar, vilket är speciellt viktigt med tanke på vår investeringsintensiva industri och vår ekonomiska utveckling på lång sikt. Jag hoppas att detta är första steget på väg mot en långsiktig och förutsägbar industripolitik. 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00