Kolumn

Nu är det nära – mycket nära

17.10.2020 kl. 08:22

Mot slutet av min studietid började jag jobba allt mera på heltid. Det ledde till att några kurser och avhandlingen blev på hälft. Med jämna mellanrum påmindes jag av några bekanta om detta, de undrade hur det går med avhandlingen. Svaret var alltid: ”Det är som de politiska besluten, de har aldrig varit så nära som de är nu!”.

Studierna avslutades efter sju år. På den tiden hade jag ingen aning om att jag en dag skulle jobba inom politiken. Nu är vi här och nu kan vi även konstatera det samma som ovan i en stor politisk fråga som varit aktuell länge – vårdreformen.

Politiska beslut fattas långt utgående från kompromisser. De finns sällan renodlade vinnare, däremot finns de många som är missnöjda – åtminstone lite.

Uppgörelsen mellan regeringspartierna i den enorma social- och hälsovårdsreformen kan läggas in i samma kategori. Men om vi granskar saken ur ett österbottniskt perspektiv har vi, enligt mig, all orsak att förhålla oss mer positiva än negativa - speciellt som vi ser på alternativen och vad förslagen varit tidigare.

Regeringen har i rasertakt plöjt igenom över 800 remissvar allt från kommuner, företag till intresseorganisationer och på basis av dessa stuvades flera pusselbitar om i den stora helheten. Det slutliga paketet inväntas att landa i riksdagen i december och lagstiftningen ska tillämpas från år 2023.

Ännu för några veckor sen ställde vi i SFP, i likhet med de österbottniska kommunerna, oss kritiska till den finansieringsmodell som fanns i utkastet till vårdreformspaketet. Den skulle i våra ögon ha bestraffat bland annat Österbotten mycket hårt eftersom man den utgick långt ifrån de vårdbehov som finns. Modellen gynnade inte områden där befolkningen är friskare.

Ministrarna Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson hade en stark bidragande roll i att vårdreformen nu blev en bättre helhet. Efter arbetsdryga förhandlingar befinner oss nu i en situation där finansieringsmodellen till och med ger oss mera pengar inledningsvis.

Det betyder bland annat att man inte behöver ha befarade uppsägningar av vårdpersonal och bättre möjligheter att ordna närservice på eget modersmål. En möjliggörande faktor till detta var just att finansieringen till tvåspråkiga områden ökade i slutskedet. Detta kom inte dit av sig själv.

I lagförslaget finns även många skrivningar, som i motsats till tidigare förslag till vårdreformen, garanterar service på svenska.

21 välfärdsområden samt Helsingfors för nu i uppdrag att ansvara och till stor del producera social-och hälsovården åt invånarna. I motsats till befarat kommer privata sektorn även i fortsättningen att ha en viktig roll som tjänsteproducent vid sidan om den offentliga sektorn.

Tanken är att välfärdsområden ska få beskattningsrätt 2026. Det är bra. Själv tycker jag områdena borde ha fått beskattningsrätt redan från början för att styra själv helheten men det var inte möjligt i den här helheten.

Enligt regeringens överenskommelse ska Kronobyborna kunna få sin vård, precis som tidigare, i samarbete med Karleby och Mellersta Österbotten, även om de tillhör ett annat välfärdsområde. Det göra bäst via ett avtal mellan välfärdsområdena. Det avtalet vill vi förverkliga.

Vårdreformen är nära, den kunde ha varit betydligt värre.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15