Sote - En trovärdig helhet

13.10.2020 kl. 12:11
Regeringen är överens om ett gemensamt förslag till social- och hälsovårdsreform. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson säger så här i en första kommentar: 

- Vi gör vårdreformen för att trygga människornas rätt till god vård och omsorg i hela landet också i framtiden. Processen har varit lång och synnerligen arbetsdryg, och det har också krävts en hel del kreativa lösningar för att hitta samförstånd i regeringen, säger Henriksson. 

- Jag är oerhört glad att finansieringsmodellen nu ser mycket bättre ut än den gjorde under remissrundan. Regeringen har hört på responsen och exempelvis maximibeloppet som ett landskap kan förlora när finansieringsmodellen ändrar är betydligt mindre än vad det var tidigare. Det här är viktigt för att kunna trygga en jämlik och integrerad vård i hela landet. Finansieringsmodellen har ändrats i den riktning som SFP förutsatte, säger Henriksson.

- Vi har också förbättrat situationen för de privata aktörerna efter den respons som utlåtanderundan gav. För SFP är det viktigt att privata aktörer på samma sätt som idag är ett komplement till det offentliga. Vi vill inte inskränka på den möjligheten, konstaterar Henriksson.

I den ändrade finansieringsmodellen ges nu också mer tyngd åt ordnande av tvåspråkig service samt för främjande av hälsa och välfärd genast från början av reformen. 

- Ur demokratisynvinkel är ett tillräckligt självstyre helt centralt för de kommande välfärdsområdena. En viktig förutsättning för ett äkta självstyre är beskattningsrätt så att välfärdsområdet själv kan styra över både utgifter och inkomster. Regeringen har därför förbundit sig till att lagstiftningen gällande landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod, så att skatten ska kunna tas i bruk år 2026. Om inte lagberedningens tidtabell håller, kommer regeringen att trygga landskapens finansieringsbas genom andra beslut i samband med ramförhandlingarna 2022, säger Henriksson.

Nylands särlösning och de språkliga rättigheterna viktiga pusselbitar

Vårdreformsförslaget innehåller en särlösning för Nyland som är det landskap med absolut störst befolkningsmängd. Enligt förslaget delas landskapet upp i sammanlagt fem välfärdsområden, varav Helsingfors stad är ett eget område. 

- Särlösningen är livsviktig för Nyland och gör att vi kan trygga vården samt att besluten kring vården också i framtiden fattas nära nylänningarna. Utan denna lösning hade Nyland blivit ett alltför gigantiskt område, där närdemokratin och de språkliga rättigheterna hamnat i kläm, säger minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist, som sitter i ministergruppen som förhandlat fram reformförslaget.

- Inom vården är det särskilt viktigt att få service på sitt modersmål. Därför är jag glad  att de språkliga rättigheterna nu beaktats mycket bättre än vad som var fallet i tidigare regeringars förslag. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en språknämnd som har betydande uppgifter och ansvar för minoritetsspråkstjänster. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. Detta är viktigt för att trygga att den språkliga servicen blir en självklar del av välfärdsområdets beslutsfattande, säger Blomqvist.

Enligt Blomqvist är det också oerhört viktigt att ett område får i uppdrag att koordinera alla de tvåspråkiga välfärdsområdenas service för exempelvis personer med en funktionsnedsättning. 

- Det är mycket viktigt att koordineringen och utvecklingen sker i regioner där tvåspråkighet och svenskspråkighet är vardag och av instanser som har förståelse för patienternas språkliga behov, säger Blomqvist.

I den nya modellen ansvarar Egentliga Finlands välfärdsområde och Västra Nylands välfärdsområde för koordineringen respektive utvecklingen av den svenska servicen i de tvåspråkiga välfärdsområdena. 

Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00