Sote - En trovärdig helhet

13.10.2020 kl. 12:11
Regeringen är överens om ett gemensamt förslag till social- och hälsovårdsreform. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson säger så här i en första kommentar: 

- Vi gör vårdreformen för att trygga människornas rätt till god vård och omsorg i hela landet också i framtiden. Processen har varit lång och synnerligen arbetsdryg, och det har också krävts en hel del kreativa lösningar för att hitta samförstånd i regeringen, säger Henriksson. 

- Jag är oerhört glad att finansieringsmodellen nu ser mycket bättre ut än den gjorde under remissrundan. Regeringen har hört på responsen och exempelvis maximibeloppet som ett landskap kan förlora när finansieringsmodellen ändrar är betydligt mindre än vad det var tidigare. Det här är viktigt för att kunna trygga en jämlik och integrerad vård i hela landet. Finansieringsmodellen har ändrats i den riktning som SFP förutsatte, säger Henriksson.

- Vi har också förbättrat situationen för de privata aktörerna efter den respons som utlåtanderundan gav. För SFP är det viktigt att privata aktörer på samma sätt som idag är ett komplement till det offentliga. Vi vill inte inskränka på den möjligheten, konstaterar Henriksson.

I den ändrade finansieringsmodellen ges nu också mer tyngd åt ordnande av tvåspråkig service samt för främjande av hälsa och välfärd genast från början av reformen. 

- Ur demokratisynvinkel är ett tillräckligt självstyre helt centralt för de kommande välfärdsområdena. En viktig förutsättning för ett äkta självstyre är beskattningsrätt så att välfärdsområdet själv kan styra över både utgifter och inkomster. Regeringen har därför förbundit sig till att lagstiftningen gällande landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod, så att skatten ska kunna tas i bruk år 2026. Om inte lagberedningens tidtabell håller, kommer regeringen att trygga landskapens finansieringsbas genom andra beslut i samband med ramförhandlingarna 2022, säger Henriksson.

Nylands särlösning och de språkliga rättigheterna viktiga pusselbitar

Vårdreformsförslaget innehåller en särlösning för Nyland som är det landskap med absolut störst befolkningsmängd. Enligt förslaget delas landskapet upp i sammanlagt fem välfärdsområden, varav Helsingfors stad är ett eget område. 

- Särlösningen är livsviktig för Nyland och gör att vi kan trygga vården samt att besluten kring vården också i framtiden fattas nära nylänningarna. Utan denna lösning hade Nyland blivit ett alltför gigantiskt område, där närdemokratin och de språkliga rättigheterna hamnat i kläm, säger minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist, som sitter i ministergruppen som förhandlat fram reformförslaget.

- Inom vården är det särskilt viktigt att få service på sitt modersmål. Därför är jag glad  att de språkliga rättigheterna nu beaktats mycket bättre än vad som var fallet i tidigare regeringars förslag. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en språknämnd som har betydande uppgifter och ansvar för minoritetsspråkstjänster. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. Detta är viktigt för att trygga att den språkliga servicen blir en självklar del av välfärdsområdets beslutsfattande, säger Blomqvist.

Enligt Blomqvist är det också oerhört viktigt att ett område får i uppdrag att koordinera alla de tvåspråkiga välfärdsområdenas service för exempelvis personer med en funktionsnedsättning. 

- Det är mycket viktigt att koordineringen och utvecklingen sker i regioner där tvåspråkighet och svenskspråkighet är vardag och av instanser som har förståelse för patienternas språkliga behov, säger Blomqvist.

I den nya modellen ansvarar Egentliga Finlands välfärdsområde och Västra Nylands välfärdsområde för koordineringen respektive utvecklingen av den svenska servicen i de tvåspråkiga välfärdsområdena. 

Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00