- Beskogning är en mycket konkret åtgärd för att binda kol och skapa så kallade kolsänkor, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Stödet som riktas till områden som inte annars nyttjas är ett steg på vägen för att uppnå regeringens mål om ett klimatneutralt Finland år 2035.
- Allra viktigast är det naturligtvis att minska de fossila utsläppen så snabbt och effektivt som möjligt, men det är också oerhört viktigt att sörja för en ökad kolbindning och här är jord- och skogsbruk de enda näringarna som kan bidra till detta, säger Thomas Blomqvist.
Stödet kan ges för beskogningsprojekt på områden som inte är jordbruks eller skogsbruksmark. I praktiken betyder det här tidigare jordbruksmark som inte mera odlas och tidigare torvtäcktsområden. Finansieringen består av en kostnadsersättning för planteringen och en skötselpremie som betalas ut senare.
- Det här är en åtgärd vi gör för kommande generationer. Till en början upptar plantskogen inte så mycket kol från atmosfären, men då träden på allvar sätter igång att växa kunde man jämföra koldioxidintaget med hur aptiten ökar hos växande tonåringar, säger Thomas Blomqvist.
- Stödet bidrar till en minskad mängd klimatgaser dels, genom att träden binder koldioxid och dels genom jordmånens minskade växthusgasutsläpp och ökade kollager. Dessutom kommer träden om några årtionden kunna bidra till en råvara som grund för en rad klimatsmarta produkter som kan ersätta produkter vi idag framställer av fossila råvaror. Redan nu kan man tillverka cellulosabaserade textilier, vattenfasta hinnor och medicinska produkter. Ser vi in i framtiden kommer de här möjligheterna bara att öka, säger Blomqvist.
Stöd till beskogning är praktiskt klimatarbete
05.10.2020 kl. 11:53
Regeringen beslöt i dag, enligt regeringsprogrammet och beslut gjorda på regeringens klimatmöte i Nordsjö tidigare i år, om ett temporärt stöd för beskogning för att öka kolbindningen och på så vis bekämpa klimatförändringen.
Gruppanföranden |
Statsrådets redogörelse om EU-politiken
26.05.2009 kl. 10:35
Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse
Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00
Responsdebatt om första tilläggsbudgeten
Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00
Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder
Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
