Stöd till beskogning är praktiskt klimatarbete

05.10.2020 kl. 11:53
Regeringen beslöt i dag, enligt regeringsprogrammet och beslut gjorda på regeringens klimatmöte i Nordsjö tidigare i år, om ett temporärt stöd för beskogning för att öka kolbindningen och på så vis bekämpa klimatförändringen.

- Beskogning är en mycket konkret åtgärd för att binda kol och skapa så kallade kolsänkor, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Stödet som riktas till områden som inte annars nyttjas är ett steg på vägen för att uppnå regeringens mål om ett klimatneutralt Finland år 2035. 

- Allra viktigast är det naturligtvis att minska de fossila utsläppen så snabbt och effektivt som möjligt, men det är också oerhört viktigt att sörja för en ökad kolbindning och här är jord- och skogsbruk de enda näringarna som kan bidra till detta, säger Thomas Blomqvist.

Stödet kan ges för beskogningsprojekt på områden som inte är jordbruks eller skogsbruksmark. I praktiken betyder det här tidigare jordbruksmark som inte mera odlas och tidigare torvtäcktsområden. Finansieringen består av en kostnadsersättning för planteringen och en skötselpremie som betalas ut senare.

- Det här är en åtgärd vi gör för kommande generationer. Till en början upptar plantskogen inte så mycket kol från atmosfären, men då träden på allvar sätter igång att växa kunde man jämföra koldioxidintaget med hur aptiten ökar hos växande tonåringar, säger Thomas Blomqvist.

- Stödet bidrar till en minskad mängd klimatgaser dels, genom att träden binder koldioxid och dels genom jordmånens minskade växthusgasutsläpp och ökade kollager. Dessutom kommer träden om några årtionden kunna bidra till en råvara som grund för en rad klimatsmarta produkter som kan ersätta produkter vi idag framställer av fossila råvaror. Redan nu kan man tillverka cellulosabaserade textilier, vattenfasta hinnor och medicinska produkter. Ser vi in i framtiden kommer de här möjligheterna bara att öka, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30