Stöd till beskogning är praktiskt klimatarbete

05.10.2020 kl. 11:53
Regeringen beslöt i dag, enligt regeringsprogrammet och beslut gjorda på regeringens klimatmöte i Nordsjö tidigare i år, om ett temporärt stöd för beskogning för att öka kolbindningen och på så vis bekämpa klimatförändringen.

- Beskogning är en mycket konkret åtgärd för att binda kol och skapa så kallade kolsänkor, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Stödet som riktas till områden som inte annars nyttjas är ett steg på vägen för att uppnå regeringens mål om ett klimatneutralt Finland år 2035. 

- Allra viktigast är det naturligtvis att minska de fossila utsläppen så snabbt och effektivt som möjligt, men det är också oerhört viktigt att sörja för en ökad kolbindning och här är jord- och skogsbruk de enda näringarna som kan bidra till detta, säger Thomas Blomqvist.

Stödet kan ges för beskogningsprojekt på områden som inte är jordbruks eller skogsbruksmark. I praktiken betyder det här tidigare jordbruksmark som inte mera odlas och tidigare torvtäcktsområden. Finansieringen består av en kostnadsersättning för planteringen och en skötselpremie som betalas ut senare.

- Det här är en åtgärd vi gör för kommande generationer. Till en början upptar plantskogen inte så mycket kol från atmosfären, men då träden på allvar sätter igång att växa kunde man jämföra koldioxidintaget med hur aptiten ökar hos växande tonåringar, säger Thomas Blomqvist.

- Stödet bidrar till en minskad mängd klimatgaser dels, genom att träden binder koldioxid och dels genom jordmånens minskade växthusgasutsläpp och ökade kollager. Dessutom kommer träden om några årtionden kunna bidra till en råvara som grund för en rad klimatsmarta produkter som kan ersätta produkter vi idag framställer av fossila råvaror. Redan nu kan man tillverka cellulosabaserade textilier, vattenfasta hinnor och medicinska produkter. Ser vi in i framtiden kommer de här möjligheterna bara att öka, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55