Kolumn

Framåt i coronadimman!

23.09.2020 kl. 11:27

Sällan har en statsbudget kommit till under så extrema omständigheter som nu. Coronaviruset fortsätter att störa vår vardag och ingen vet när osäkerheten tar slut. Det påverkar hela den globala ekonomin och naturligtvis också Finland.

Det goda är att vi hela tiden lär oss mer om covid-19. Forskarna jobbar febrilt för att ta fram ett säkert vaccin. När den dagen kommer, ja då drar säkert också ekonomerna en lättnadens suck. Fram till det är vi tvungna att navigera i dimman med de bästa navigationsinstrument vi har.

Den som vuxit upp med havet vet att dimman kan vara betydligt värre än stormen. När sikten är närmare noll, ja då vågar du inte heller ta några risker. Du blir försiktig och stannar helst på stället tills det lite lättar. Om hjulen stannar i ekonomin, ja då stannar hela skutan Finland. Det vill vi inte vara med om. Därför satsar regeringen också nu på stimulans. Vi är ingalunda ensamma om det. Det gör de flesta EU-länder och vissa, såsom Tyskland, betydligt mer än Finland. Men visst måste vi ta det på stort allvar att underskottet i nästa års budget uppskattas bli 10,8 miljarder euro.

Regeringen tar det säkra före det osäkra i denna disiga terräng och reserverar betydande anslag för bekämpningen av coronaviruset. Medel för utökade dagliga testningar, spårning, vård och vaccin har reserverats. Tillsammans med ökade anslag för våra kommuner och sjukvårdsdistrikt handlar det om cirka fyra miljarder euro. Ifall all testningskapacitet (30 000 test per dag) inte behövs, ja då får vi en besparing i motsvarande mån.

Finland var på god väg då det gäller sysselsättningen innan coronan slog till mars. I februari var sysselsättningsgraden 73,4 procent och regeringens mål om 75 procent under 2023 fanns på radarn. Nu är vi nere i 71,9 procent och sysselsättningsläget har försämrats märkbart. Fabriker stänger och många människor är fortfarande permitterade.

Finland lever av exporten. Stannar efterfrågan upp på våra viktigaste marknader, ja då får vi fler permitteringar och uppsägningar. Just därför måste vi själva göra vad vi kan nationellt. För att förbättra industrins konkurrenskraft sänker vi elskatten i skatteklass två till EU:s miniminivå. Ett beslut som näringslivet länge väntat på. Nu blir det av! Vi fortsätter halvera farledsavgifterna och utarbetar ett instrument för att göra det mer attraktivt att satsa på forskning och utveckling.

Ur kriser kan det också växa något gott. Jag ser stora möjligheter att förnya Finland på många plan. Med hjälp av EU:s återhämtningsinstrument kan vi försnabba övergången till mera klimatsmarta lösningar inom industrin och hushållen. Vi behöver förnya vår arbetsmarknad och där tar vi de första viktiga stegen då vi går in för en nordisk modell i arbetsförmedlingen. Utbudet på arbetskraft behöver ökas och sysselsättningsläget för dem som fyllt 55 år förbättras.

Samtidigt behöver vår utbildningsnivå höjas. Här kommer läroavtal och den förlängda läroplikten in. Men vi behöver också mera möjligheter till lokala avtal. Där finns ännu en god bit att gå. Kan ett arbetstillfälle säkras genom större möjligheter till lokala avtal, ja då borde det rimligtvis ligga i allas intresse att söka sådana lösningar.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15