Framåt i coronadimman!

23.09.2020 kl. 11:27
Sällan har en statsbudget kommit till under så extrema omständigheter som nu. Coronaviruset fortsätter att störa vår vardag och ingen vet när osäkerheten tar slut. Det påverkar hela den globala ekonomin och naturligtvis också Finland.

Det goda är att vi hela tiden lär oss mer om covid-19. Forskarna jobbar febrilt för att ta fram ett säkert vaccin. När den dagen kommer, ja då drar säkert också ekonomerna en lättnadens suck. Fram till det är vi tvungna att navigera i dimman med de bästa navigationsinstrument vi har.

Den som vuxit upp med havet vet att dimman kan vara betydligt värre än stormen. När sikten är närmare noll, ja då vågar du inte heller ta några risker. Du blir försiktig och stannar helst på stället tills det lite lättar. Om hjulen stannar i ekonomin, ja då stannar hela skutan Finland. Det vill vi inte vara med om. Därför satsar regeringen också nu på stimulans. Vi är ingalunda ensamma om det. Det gör de flesta EU-länder och vissa, såsom Tyskland, betydligt mer än Finland. Men visst måste vi ta det på stort allvar att underskottet i nästa års budget uppskattas bli 10,8 miljarder euro.

Regeringen tar det säkra före det osäkra i denna disiga terräng och reserverar betydande anslag för bekämpningen av coronaviruset. Medel för utökade dagliga testningar, spårning, vård och vaccin har reserverats. Tillsammans med ökade anslag för våra kommuner och sjukvårdsdistrikt handlar det om cirka fyra miljarder euro. Ifall all testningskapacitet (30 000 test per dag) inte behövs, ja då får vi en besparing i motsvarande mån.

Finland var på god väg då det gäller sysselsättningen innan coronan slog till mars. I februari var sysselsättningsgraden 73,4 procent och regeringens mål om 75 procent under 2023 fanns på radarn. Nu är vi nere i 71,9 procent och sysselsättningsläget har försämrats märkbart. Fabriker stänger och många människor är fortfarande permitterade.

Finland lever av exporten. Stannar efterfrågan upp på våra viktigaste marknader, ja då får vi fler permitteringar och uppsägningar. Just därför måste vi själva göra vad vi kan nationellt. För att förbättra industrins konkurrenskraft sänker vi elskatten i skatteklass två till EU:s miniminivå. Ett beslut som näringslivet länge väntat på. Nu blir det av! Vi fortsätter halvera farledsavgifterna och utarbetar ett instrument för att göra det mer attraktivt att satsa på forskning och utveckling.

Ur kriser kan det också växa något gott. Jag ser stora möjligheter att förnya Finland på många plan. Med hjälp av EU:s återhämtningsinstrument kan vi försnabba övergången till mera klimatsmarta lösningar inom industrin och hushållen. Vi behöver förnya vår arbetsmarknad och där tar vi de första viktiga stegen då vi går in för en nordisk modell i arbetsförmedlingen. Utbudet på arbetskraft behöver ökas och sysselsättningsläget för dem som fyllt 55 år förbättras.

Samtidigt behöver vår utbildningsnivå höjas. Här kommer läroavtal och den förlängda läroplikten in. Men vi behöver också mera möjligheter till lokala avtal. Där finns ännu en god bit att gå. Kan ett arbetstillfälle säkras genom större möjligheter till lokala avtal, ja då borde det rimligtvis ligga i allas intresse att söka sådana lösningar.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00