Finland behöver framtidstro!

04.10.2020 kl. 06:53
Regeringens årliga budgetria gick av stapeln för ett par veckor sedan. Den här budgetrian var på många sätt exceptionell. På bordet låg inte enbart statsbudgeten för 2021 utan även viktiga beslut gällande bl.a. sysselsättning. Dessutom fortsätter coronakrisen att sätta världen och Finland i obalans.

Nästa vecka publiceras statsbudgeten i sin helhet och då kommer också varje minister att presentera sitt eget ministeriums budgetförslag för riksdagen. Jag kommer att presentera justitieministeriets budget. Vi kommer att stärka bl.a. domstolarnas, åklagarnas samt ekonomi- och skuldrådgivningens finansiering. Budgetförslaget innehåller också positiva nyheter för Jakobstadsregionen. Vi får återkomma till det när förslaget i sin helhet offentliggörs.

 

I statsbudgeten för 2021 håller vi oss till budgetramarna, förutom när det gäller direkta coronarelaterade utgifter. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten får därför betydande tilläggsstöd. Kommunernas ekonomi har lidit av coronaepidemins framfart, vilket också gäller många österbottniska kommuner. Kommunernas andel av samfundsskatten höjs med 12 procent och även statsandelarna för 2020 och 2021 höjs betydligt. Genom extra stöd till sjukvårdsdistrikten vill vi också säkerställa att alla får den vård som de behöver, samtidigt som det ska finnas tillräckligt mycket pengar för coronatestning och vaccin.

 

Den som vuxit upp med havet vet att dimman kan vara betydligt värre än stormen. När sikten är närmare noll, ja då vågar du inte heller ta några risker. Du blir försiktig och stannar helst på stället tills det lite lättar. Om hjulen stannar i ekonomin, ja då stannar hela skutan Finland. Därför är det viktigt att minnas att en höjd sysselsättning, en stark export och näringslivets konkurrenskraft är centrala förutsättningar för att vi ska trygga vår välfärd. Vi behöver ett gynnsamt företagsklimat och en förutsägbar beskattning som ger stabilitet och framtidstro åt våra företag. Jag är glad att hela regeringen i samband med budgetrian förband sig till detta. Vårt beslut att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå förstärker företagens konkurrenskraft och är ett viktigt näringspolitiskt beslut.

 

Just nu lever vi i en tid då många är permitterade och fabriker stänger. Vi får ändå inte nedslås. Vi har alla möjligheter att förnya Finland. Vi behöver vara modiga och våga göra strukturella reformer. Ur en kris kan det också komma något gott. Om en arbetsplats kan säkras genom större möjligheter till lokala avtal så borde det rimligtvis ligga i allas intresse att söka sådana lösningar. Därför har jag nu efterlyst ett tidsbundet försök med lokala avtal i hela Finland. Självfallet ska arbetstagarnas rättigheter också säkras i ett sådant försök.

 

Vårdreformen är även den återigen högaktuell. För mig och SFP är det fullständigt klart att vi inte kan godkänna finansieringsmodellen såsom den såg ut nu under utlåtanderundan. Vårdreformen ska göras för att trygga människors rätt till vård och omsorg. Här i våra regioner har vi satsat på vården och vi borde inte bestraffas för detta. Modellen som den nu är skulle innebära betydande nedskärningar i Österbotten. Hur vi löser vårdreformens finansiering behöver ännu diskuteras på djupet inom regeringen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00