Finland behöver framtidstro!

04.10.2020 kl. 06:53
Regeringens årliga budgetria gick av stapeln för ett par veckor sedan. Den här budgetrian var på många sätt exceptionell. På bordet låg inte enbart statsbudgeten för 2021 utan även viktiga beslut gällande bl.a. sysselsättning. Dessutom fortsätter coronakrisen att sätta världen och Finland i obalans.

Nästa vecka publiceras statsbudgeten i sin helhet och då kommer också varje minister att presentera sitt eget ministeriums budgetförslag för riksdagen. Jag kommer att presentera justitieministeriets budget. Vi kommer att stärka bl.a. domstolarnas, åklagarnas samt ekonomi- och skuldrådgivningens finansiering. Budgetförslaget innehåller också positiva nyheter för Jakobstadsregionen. Vi får återkomma till det när förslaget i sin helhet offentliggörs.

 

I statsbudgeten för 2021 håller vi oss till budgetramarna, förutom när det gäller direkta coronarelaterade utgifter. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten får därför betydande tilläggsstöd. Kommunernas ekonomi har lidit av coronaepidemins framfart, vilket också gäller många österbottniska kommuner. Kommunernas andel av samfundsskatten höjs med 12 procent och även statsandelarna för 2020 och 2021 höjs betydligt. Genom extra stöd till sjukvårdsdistrikten vill vi också säkerställa att alla får den vård som de behöver, samtidigt som det ska finnas tillräckligt mycket pengar för coronatestning och vaccin.

 

Den som vuxit upp med havet vet att dimman kan vara betydligt värre än stormen. När sikten är närmare noll, ja då vågar du inte heller ta några risker. Du blir försiktig och stannar helst på stället tills det lite lättar. Om hjulen stannar i ekonomin, ja då stannar hela skutan Finland. Därför är det viktigt att minnas att en höjd sysselsättning, en stark export och näringslivets konkurrenskraft är centrala förutsättningar för att vi ska trygga vår välfärd. Vi behöver ett gynnsamt företagsklimat och en förutsägbar beskattning som ger stabilitet och framtidstro åt våra företag. Jag är glad att hela regeringen i samband med budgetrian förband sig till detta. Vårt beslut att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå förstärker företagens konkurrenskraft och är ett viktigt näringspolitiskt beslut.

 

Just nu lever vi i en tid då många är permitterade och fabriker stänger. Vi får ändå inte nedslås. Vi har alla möjligheter att förnya Finland. Vi behöver vara modiga och våga göra strukturella reformer. Ur en kris kan det också komma något gott. Om en arbetsplats kan säkras genom större möjligheter till lokala avtal så borde det rimligtvis ligga i allas intresse att söka sådana lösningar. Därför har jag nu efterlyst ett tidsbundet försök med lokala avtal i hela Finland. Självfallet ska arbetstagarnas rättigheter också säkras i ett sådant försök.

 

Vårdreformen är även den återigen högaktuell. För mig och SFP är det fullständigt klart att vi inte kan godkänna finansieringsmodellen såsom den såg ut nu under utlåtanderundan. Vårdreformen ska göras för att trygga människors rätt till vård och omsorg. Här i våra regioner har vi satsat på vården och vi borde inte bestraffas för detta. Modellen som den nu är skulle innebära betydande nedskärningar i Österbotten. Hur vi löser vårdreformens finansiering behöver ännu diskuteras på djupet inom regeringen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00