Interpellationsdebatt

03.10.2020 kl. 06:51
Vårt främsta budskap var att det behövs realism i dessa kristider.

I veckan behandlade riksdagen sin första interpellation för i höst, framförd av oppositionspartierna. Oppositionspartierna ställde en interpellation om förkastandet av regeringsprogrammets mål för ekonomin och sysselsättningen.

Under interpellationsdebatten höll jag Svenska riksdagsgruppens gruppanförande. Vårt främsta budskap var att det behövs realism i dessa kristider. Att ställa en interpellation i nuläget är enligt min uppfattning ett populistiskt sätt att föra politik.  Tiderna är utmanande och regeringen har redan presenterat de åtgärder som skall bidra med en ökad sysselsättningsgrad. Svenska folkpartiet har även presenterat ett eget åtgärdsprogram med femton punkter som skall bidra med en ökad sysselsättningsgrad. Alla åtgärder är välkomna, men jag vill personligen lyfta fram några målsättningar som enligt mig bör uppmärksammas då moderniseringen av arbetsmarknaden diskuteras.  

Dessa är bland annat åtgärderna som skall göra det lättare att kombinera familj och arbete, och att göra det enklare att flytta och jobba. Förbättringar inom dessa två frågor förebygger trivseln i arbetet och hjälper människor att förlänga deras arbetskarriärer. Jag vill även lyfta fram arbetsmarknadsparternas ansvar i att hitta lösningar som tillfredsställer bägge parternas krav och behov. De lokala avtalen ger möjligheter för både små- och medelstora företagen att mer flexibelt anställa ny arbetskraft. Samtidigt måste arbetstagarna få mera insyn i bolagen och deras styrelser.  Vi måste dock komma ihåg att alla system har sina brister och specifika lösningar måste alltid anpassas enligt tidens behov. Vi måste således hitta de lösningar som fungerar och ger effekter i Finland idag.

Förutom interpellationen har vi denna vecka behandlat regeringens proposition om lagen av performativ konst och förändring av finansieringen av undervisnings- och kulturverksamhet. Denna reform är stor och betydelsefull och berör hela kulturfältet. Som SÖFUK:s styrelseordförande välkomnar jag förslagets innehåll. Reformen innebär bland annat att beviljandet av statsandelar och beräkningsgrunderna inom kulturbranschen görs mera flexibla och transparenta. Följaktligen innebär detta att förutsägbarheten ökar och finansieringsplanerna blir fleråriga. Detta ger förbättrade förutsättningar att planera verksamheten på lång sikt. Propositionen tryggar även finansieringen för finlandssvenskarnas nationalscen, Svenska Teatern.

Medborgarinitiativet om ”inledandet av stamvårdande vargjakt och förhindrande av vargskador” har samlat ihop över 60 000 underskrifter. Detta innebär att ärendet kommer att behandlas i riksdagen. Medborgarinitiativen behandlas som en remissdebatt i plenum, vartefter frågan skickas vidare till Jord- och skogsbruksutskottet. Efter behandlingen i utskottet utarbetas ett betänkande som behandlas av riksdagen i plenum. Utskottet kan även bestämma att medborgarinitiativet inte leder till vidare åtgärder.  Medborgarinitiativet är således ett viktigt redskap som ger möjligheter för medborgare att lyfta fram ärenden som borde behandlas i riksdagen. Jag kommer att följa med intresse hur ärendet fortskrider i utskottet, och kommer att arbeta för att frågan skall vidarebehandlas i plenum. De som följt med mina tidigare utlåtanden, tror jag vet vad min åsikt i vargfrågan är.   

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00