Interpellationsdebatten 30.9.2020

30.09.2020 kl. 15:00
Gruppanförandet hölls av ledamot Anders Norrback

Ärade talman,

 

Vi lever i utmanande tider. Vi är ännu inne i en hälsokris som utmynnat i en ekonomisk kris. Det här vet vi. Vi vet också, att vi har ett ansvar för att sköta dessa kriser så bra som möjligt. Och jag tror att alla här i salen – vare sig ni sitter i regering eller opposition – kan var ense om att vi har gjort det. Så gott som möjligt. På basis av den information vi haft. 

 

Vi vet vad som krävs. 

Vi har presenterat lösningar. 

Vi kan höja sysselsättningsgraden och vi kan stabilisera ekonomin.

Det har regeringen visat i samband med budgetbesluten. Vi enades om ett betydande energipaket där vi för företagen sänker elskatten till EU:s miniminivå. Regeringen går också målmedvetet fram när det gäller den gröna omställningen. Satsningar på utbildning och forskning ger här resultat både på kort och lång sikt.

 

I motsats till vad oppositionen påstår innehåller höstens budgetlösning konkreta framsteg när det gäller sysselsättningen. Den så kallade nordiska modellen beräknas ge drygt tiotusen nya arbetsplatser och paketet som stärker äldre arbetstagares ställning på arbetsmarknaden ger lika mycket till. Den nu beslutna åtgärdshelheten ger totalt drygt 30 000 nya jobb. Det kan inte oppositionen bortförklara eftersom uträkningarna bygger på finansministeriets hårda siffror.

 

Svenska riksdagsgruppen och SFP har ett eget färskt 15 punkters program hur sysselsättningsgraden ska höjas i coronaepidemins kölvatten. Förutom det som redan finns i regeringens arsenal vill vi komma vidare. Vi vill se att regeringen håller fast vid sin ambition att utvidga tillämpningen av lokala avtal. Också hushållsavdragets sysselsättningseffekter granskas nu på allvar – något SFP har efterlyst – det är bra.

 

Ärade talman,

 

Ett säkert hösttecken tycks numera vara att oppositionen med Samlingspartiet i spetsen lämnar in en interpellation om regeringens ekonomiska politik. Det skedde i september 2019 och det upprepades i september nu.

Oppositionen klagar på att den nuvarande regeringen inte har löst alla strukturella ekonomiska problem på ett drygt år – det som Samlingspartiet inte lyckades göra trots att partiet hade först statsminister- och sedan finansministerposten åtta år innan.

Det kan finnas orsak att se sig i spegel. 

Helt grundläggande för den diskussion som vi nu för är att ärligt och tydligt erkänna att coronakrisen är en enorm global kris som ett litet land som Finland måste lära sig att leva med.

I kristid behövs realism – inte populism. Det är vi skyldiga det finländska folket.

 

Det att också familjereformen kritiseras ur sysselsättningssynpunkt tyder på att oppositionen gärna ser att kvinnor stannar hemma medan männen går på jobb.

Nå, välkomna till 2020-talet! Dagens pappor vill vara hemma med sina barn. Det är en viktig jämställdhetsfråga, som jo på kort sikt kan nagga sysselsättningen litet i kanten, men på lång sikt ger fler kvinnor på arbetsmarknaden och ett bättre och mer jämlikt samhälle.

Mitt i den kristid som vi genomlever lönar det sig också att vara generös i fråga om barnpolitiken – det betonar de flesta forskare, också ledande nationalekonomer.

 

Ärade talman,

SFP anser det är viktigt i detta mycket svåra och osäkra coronaläge vända på alla stenar för att höja sysselsättningsgraden, få fler jobb och därmed stärka ekonomin.

Här behövs realistiska och genomförbara lösningar. Det är viktigt att vi stimulerar nu, och gör medvetna satsningar på barn och unga. Parallellt ska vi också klara av den svåra uppgiften, som finansminister Vanhanen lyfte fram i sitt realistiska inlägg, att få fram en vägkarta som balanserar ekonomin på sikt. 

 

För att Finlands skall vara ett attraktivt land för investeringar krävs ett förtroende. Ett förtroende för den offentliga ekonomin. Men vi behöver också en sund mängd optimism. Och där kan vi alla bidra. 

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00