Tre konkreta förslag för att vård på svenska ska bli bättre

26.09.2020 kl. 17:33
I sitt tal på SFP: s partidag den 26.9 lyfte SFP: s viceordförande, riksdagsledamot Sandra Bergqvist fram att det behövs resurser, fakta och struktur för att få en fungerande vård på svenska.

- Vi behöver en ny finansieringsmodell för vårdreformen som garanterar en god och jämlik vård för alla. Det gör inte den nu föreslagna modellen, säger Bergqvist


I en ny doktorsavhandlingen vid Helsingfors universitet framkommer det att det i Finland inte finns forskning kring språkets betydelse i vården när det gäller att bygga upp en god relation mellan läkare och patient. Då THL för några år sedan listade upp 600 kvalitetsfaktorer inom vården handlade ingen av faktorerna om språket.
 
- Det här vittnar om hur stor oförståelsen är när det gäller språkets betydelse inom vården. Vi kan inte tala om en jämlik vård om svenskspråkiga patienter konstant upplever en stor osäkerhet då kommunikationen med vårdpersonalen inte fungerar, säger Bergqvist.

Vårdformen ger upphov till 8 tvåspråkiga landskap. Bergqvist föreslår att man i landskap med ojämn språklig fördelning inför en direktör för svenska vårdkedjor. 
 
- En sådan direktörs uttryckliga uppgift skulle vara att jobba för att svenska patienter möter svensktalande personal och att hela vårdkedjan ska fungera på svenska, säger Bergqvist
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00