SFP är starkt i kriser

26.09.2020 kl. 15:23
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz betonade i sitt tal på SFP:s partikongress i Vanda att det finns två egenskaper som behövs särskilt mycket i en kris. Den ena är flexibilitet, den andra är kreativitet, förmågan att lösa problem.

– Under det gångna året som präglats av coronapandemin har det varit särskilt värdefullt att märka att SFP som parti är starkt också under kris. Partiet är fullt av människor som inte vill avstå från sina värderingar i svåra situationer. Just därför tror jag att SFP just i denna situation och i detta världsläge har det stabila ledarskap som behövs för att genomdriva förändring och kreativt lösa problemen.

Adlercreutz säger att som ett litet land kan Finland inte vara bäst på allting. Men vi ska ha ett högt kunnande i de kritiska framtidsfrågorna.

– Vi är ett parti för bildning och kunnande. Klimatförändringen är vårt största hot på längre sikt. Klimatförändringen kan förändra allting. Men lösningen är inte enkel, den är inte svartvit. Lösningen är ofta både och ­– men på ett smart sätt. Lösningen bygger på ett starkt ekosystem, men kräver också ett stort ansvar av dem som brukar detta ekosystem.

Adlercreutz lyfte också fram de regionala olikheter som präglar ett parti som SFP. Han vill inte se detta som ett problem, utan som en möjlighet.

– Inom partiet, men också i hela vårt land, har det funnits ett motsatsförhållande mellan stad och landsbygd, ett motsatsförhållande som vi själva och medierna tidvis har bidragit till. Som förändringsledare och problemlösare är vi trovärdiga enbart om vi lyckas lösa våra egna konflikter. Jag tror att vi är redo för detta. Jag tror också att vi är beredda att fungera mera mångspråkigt, vilket också är en förutsättning för att vårt parti ska kunna växa. Detta är en möjlighet, inte ett hot, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00