SFP kommer inte att kunna godta vårdreformens finansieringsmodell som den ser ut nu

26.09.2020 kl. 10:18
För Svenska folkpartiet är det fullständigt klart att finansieringen i social- och hälsovårdsreformen fortfarande måste ses över nu när utlåtanderundan är över.

Partiordförande och justitieminister Anna-Maja Henriksson sade i sitt tal på SFP:s partidag att partiet inte kommer att kunna godta social- och hälsovårdsreformens finansieringsmodell som den ser ut nu.

- Varje finländare ska ha rätt till fungerande hälso-, sjuk- och äldrevård när de behöver det. Vårdreformen ska göras för att trygga människors rätt till vård – inte för att försämra den. Jag känner en stor oro över vårdens finansiering. Utlåtanderundan tog slut igår och vi vet redan att där finns många kritiska röster. Varje regeringsparti har orsak att ta utlåtandena på allvar, säger Henriksson.

- SFP kan inte godkänna en modell som i många landskap skulle leda till nedskärningar i hälso- och sjukvården. Vilken region i Finland har för många sjukvårdare eller läkare? I vilket landskap kan vi minska på hemvård och serviceboende samtidigt som befolkningen åldras? Gällande frågan om vårdens finansiering har vi i SFP hittills känt oss ganska ensamma i regeringen, säger Henriksson.

Utlåtanderundan för den nya social- och hälsovårdsreformen avslutades igår fredag.

Ett tidsbundet försök med lokala avtal i hela Finland

I sitt tal framhävde Henriksson vikten av att förnya Finland och fördomsfritt söka lösningar för att förbättra sysselsättningsläget.

- Vi behöver förnya vår arbetsmarknad. Det måste göras utan att arbetstagaren – människan – känner sig trampad på. Men det går inte att leva på 2020-talet med 1990-talets strukturer.  Det gäller att bland annat skapa större möjligheter för lokala avtal vid företag.

- Nästan alla i Finland vill främja lokala avtal, men ändå har frågan länge stampat på ställe. Det kan inte ligga i någons intresse. Om en arbetsplats kan säkras genom bättre möjligheter till lokala avtal - vad är då viktigare? Tryggandet av arbetsplatsen eller vem som avtalar lokalt,  frågar Henriksson.

- Arbetsmarknadsparterna fungerade exemplariskt tillsammans under våren och många viktiga frågor kunde beslutas snabbt. Nu behövs samma beslutsamhet också gällande lokala avtal. Det torde ligga i allas intresse att hitta lösningar som tryggar och skapar arbetsplatser. Därför vill jag se ett tidsbundet försök med lokala avtal i hela Finland, säger Henriksson.

Henriksson vidtalade också behovet att höja hushållsavdraget.

- I de här exceptionella tiderna måste vi också våga komma med radikala förslag. Därför vill vi utvidga och höja hushållsavdraget till 7500 euro för att stödja företagsamhet och förbättra sysselsättningen, avslutar Henriksson.

Svenska folkpartiets partidag i Vanda ordnades i år som hybridmodell med knappt hundra av sammanlagt 209 delegater på plats.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30