Glädjande och viktigt att epidemiersättningen tillkommer även Åland

23.09.2020 kl. 14:40

- Det är glädjande att ansvarsfördelningen mellan Åland och riket gällande epidemiersättningen nu har klargjorts, på det sätt som vi önskade så att stödet också tillkommer Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström efter gårdagens diskussion om epidemiersättningen i plenum.

 

Epidemiersättningen är ett skattefritt stöd om 75 euro per månad som betalas av statens medel till personer som haft rätt till grundläggande utkomststöd tidigare i år samt under hösten. Stödet hänger samman med undantagstillståndet och restriktionerna som införts av statsmakten på grund av coronakrisen.

 

-  Det är ett viktigt och välkommet stöd för de personer och familjer som har det ekonomiskt sämst ställt i samhället och som drabbats av extra kostnader som pandemin orsakat, säger Löfström.

 

Fortfarande för tre veckor sedan var det oklart hur lagen skulle tillämpas på Åland och landskapsregeringens synpunkter hade inte hunnit tas i beaktande, eftersom propositionen beretts enligt en mycket brådskande tidsplan och lagförslaget redan var avgett till riksdagen då synpunkterna togs emot.

 

- Jag lyfte frågan för tre veckor sedan med ansvariga ministern Aino-Kaisa Pekonen som genast lovade att se på saken. Sedan har det varit en bra och konstruktiv dialog mellan social- och hälsovårdsministeriets och landskapsregeringens tjänstemän för att få fram de nödvändiga ändringarna i lagförslagen som riksdagen kunde ändra för att säkerställa att även Åland inkluderas, säger Löfström.

 

- Jag vill tacka ansvariga ministern Aino-Kaisa Pekonen, social- och hälsovårdsministeriets och landskapsregeringens tjänstemän samt social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen för effektivt och smidigt arbete som varit avgörande för att få frågan löst på mycket kort tid och utan fördröjning, säger Löfström.

 

Han menar att det här också är ett mycket beskrivande fall över hur viktig riksdagsbehandlingen är för att granska lagförslagen och vid behov snabbt kunna göra ändringar i dem.

 

Löfström säger att det också är glädjande att man lyckats förenkla processen gällande beviljandet av epidemiersättningen. Folkpensionsanstalten, FPA, utgår nämligen från de uppgifter som de redan har om det grundläggande utkomststödet och därför behöver den som har rätt till stödet inte göra någon särskild ansökan, vilket är mycket bra, enligt Löfström.

 

Enligt social- och hälsovårdsministeriet är bakgrunden till epidemiersättningen att coronakrisen medfört ökade för vissa grupper i samhället. Till exempel har barnfamiljer drabbats, bland annat på grund av att matutgifterna ökat till följd av att skolorna stängts. Ensamboende som hör till riskgrupperna har också orsakats extra kostnader för till exempel hemkörning av varor från apotek och matbutiker. Det har även blivit vanligare med hyresskulder och skuldproblem, och de som är hänvisade till minimiskyddet har inga besparingar att använda för extra kostnader.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30