Glädjande och viktigt att epidemiersättningen tillkommer även Åland

23.09.2020 kl. 14:40

- Det är glädjande att ansvarsfördelningen mellan Åland och riket gällande epidemiersättningen nu har klargjorts, på det sätt som vi önskade så att stödet också tillkommer Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström efter gårdagens diskussion om epidemiersättningen i plenum.

 

Epidemiersättningen är ett skattefritt stöd om 75 euro per månad som betalas av statens medel till personer som haft rätt till grundläggande utkomststöd tidigare i år samt under hösten. Stödet hänger samman med undantagstillståndet och restriktionerna som införts av statsmakten på grund av coronakrisen.

 

-  Det är ett viktigt och välkommet stöd för de personer och familjer som har det ekonomiskt sämst ställt i samhället och som drabbats av extra kostnader som pandemin orsakat, säger Löfström.

 

Fortfarande för tre veckor sedan var det oklart hur lagen skulle tillämpas på Åland och landskapsregeringens synpunkter hade inte hunnit tas i beaktande, eftersom propositionen beretts enligt en mycket brådskande tidsplan och lagförslaget redan var avgett till riksdagen då synpunkterna togs emot.

 

- Jag lyfte frågan för tre veckor sedan med ansvariga ministern Aino-Kaisa Pekonen som genast lovade att se på saken. Sedan har det varit en bra och konstruktiv dialog mellan social- och hälsovårdsministeriets och landskapsregeringens tjänstemän för att få fram de nödvändiga ändringarna i lagförslagen som riksdagen kunde ändra för att säkerställa att även Åland inkluderas, säger Löfström.

 

- Jag vill tacka ansvariga ministern Aino-Kaisa Pekonen, social- och hälsovårdsministeriets och landskapsregeringens tjänstemän samt social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen för effektivt och smidigt arbete som varit avgörande för att få frågan löst på mycket kort tid och utan fördröjning, säger Löfström.

 

Han menar att det här också är ett mycket beskrivande fall över hur viktig riksdagsbehandlingen är för att granska lagförslagen och vid behov snabbt kunna göra ändringar i dem.

 

Löfström säger att det också är glädjande att man lyckats förenkla processen gällande beviljandet av epidemiersättningen. Folkpensionsanstalten, FPA, utgår nämligen från de uppgifter som de redan har om det grundläggande utkomststödet och därför behöver den som har rätt till stödet inte göra någon särskild ansökan, vilket är mycket bra, enligt Löfström.

 

Enligt social- och hälsovårdsministeriet är bakgrunden till epidemiersättningen att coronakrisen medfört ökade för vissa grupper i samhället. Till exempel har barnfamiljer drabbats, bland annat på grund av att matutgifterna ökat till följd av att skolorna stängts. Ensamboende som hör till riskgrupperna har också orsakats extra kostnader för till exempel hemkörning av varor från apotek och matbutiker. Det har även blivit vanligare med hyresskulder och skuldproblem, och de som är hänvisade till minimiskyddet har inga besparingar att använda för extra kostnader.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50