TV-programmen ska vara jämlikt tillgängliga för alla

16.09.2020 kl. 18:57
Riksdagen har idag fört en remissdebatt om lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. I lagförslaget föreslås bland annat förbättringar av textningen av tv-program på finska och svenska så att de är tillräckligt klara och begripliga för användaren. Syftet är att främja tillgängligheten speciellt för dem som har nedsatt hörsel. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) välkomnar förslaget.

- Det är bra att det nu föreslås strängare krav på televisionsaktörernas skyldighet att förse program med ljud och text och att kraven nu utökas till att delvis gälla också leverantörer av beställ-tv-tjänster, säger Rehn-Kivi som även är medlem i riksdagens VAMYT-grupp (vammaisasiain yhteistyöryhmä, riksdagens handikappsamarbetsgrupp).
 
- Textning av inhemska tv-program är speciellt viktigt för personer med hörselskada som inte annars har möjlighet att följa med programmet i fråga. Målet borde vara att största delen av programmen skulle vara lättillgängliga för alla, också  för barn och äldre som har svårigheter att följa med det talade i sändningen, säger Rehn-Kivi.
 
I lagpaketet föreslås även ändringar som uppdaterar bestämmelserna om varningsmeddelanden. Meningen är att förbättra medborgarnas tillgång till information i nödsituationer.  Abonnemang ska i fortsättningen vara sådana att alla, även personer med funktionsnedsättning, kan använda nödtjänster, ringa och ta emot inrikes- och utrikessamtal samt använda andra sedvanliga telefonitjänster. 
 
- Det är ytterst viktigt att nödmeddelanden alltid når och är begripliga för alla dem de berör. Med denna ändring höjer vi på tryggheten för medborgarna, också för dem med funktionsnedsättning, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00